Val är en process genom vilken en grupp människor med rösträtt väljer en eller flera andra personer för en viss position eller funktion.
Val, i sin mest välkända och viktigaste aspekt, hänvisar till den process genom vilken landets representanter väljs, både på nationell, provinsiell eller regional eller kommunal nivå.
Men för att stå för både val och omröstning måste en rad villkor uppfyllas. Det vill säga, efter att ha erkänt den så kallade rätten till aktiv och passiv rösträtt hänvisar tillgången till omröstning och skuld som ska röstas.
Beroende på land och typ av val kommer ett eller andra krav att fastställas. Fria och rättvisa val hålls bara i demokratiska länder, vilket inte betyder att ett land är demokratiskt genom att ha val, dessa är bara en del av det.
Val förknippas ofta med urvalsprocesserna för den politiska personalen som kommer att ockupera de olika institutionerna. Men de tjänar också till att välja representanter för andra positioner, och inte så många människor kan delta som de vanligtvis deltar i valet av offentliga ämbeten, såsom valet av presidenten för ett fotbollslag eller fackligt val. I ovanstående exempel är det bara de som har rätt att rösta.
Aktiv rösträtt
Aktivt val är en individs rätt att rösta i ett val. För att utföra denna rättighet måste en rad krav uppfyllas:
- Ålder av majoritet. Även om detta kan variera beroende på land.
- Ha nationalitet i det land som kallar dem (i vissa länder kan utlänningar rösta i lokalval).
- Inte vara lagligt oförmögen att rösta.
Passivt val
Passivt val är en individs rätt att ställa upp till val i valet och måste också uppfylla en rad krav:
- Uppfyll kraven för aktiv rösträtt.
- Har inga kriminella eller civila funktionshinder.
Historisk utveckling
Om vi tittar på det ur ett historiskt perspektiv har rätten till allmän rösträtt nyligen uppnåtts, dess upprättande har varit möjlig tack vare demokratins utvidgning som en regeringsform.
Med den franska revolutionen började de första valen äga rum, men endast en viss del av befolkningen fick rösträtt, det så kallade folkräkningsröstet. Denna praxis upprätthölls under många år tills alla män som uppfyllde vissa minimikrav under artonhundratalet fick rösta, alltså manlig rösträtt. Och slutligen, under 1900-talet, uppstod allmän rösträtt, vilket är vad vi vet idag, där alla har rösträtt.
Uppenbarligen i diktatoriska regimer hölls inte val utan de hände i mer eller mindre demokratiska system.