Populär suveränitet är modellen för suveränitet där folket äger den auktoritet som finns i ett visst territorium och legitimt styr sitt öde inom områden som ekonomi, lagstiftning eller politik.
Det handlar om en förnyelse av nationell suveränitet som ger medborgarna full makt. På detta sätt fastställer folklig suveränitet att folket ansvarar för beslutsfattande och sammansättning av maktorgan med en viss frivillig representation.
Det vanligaste är att ovanstående sker i en demokratisk social miljö, där medborgarna är fullt kapabla att organisera sitt samhälle genom allmän rösträtt och inrättande av juridiska, sociala, politiska och ekonomiska enheter som försvarar sina intressen.
Genom ett röstningssystem kommer folket att välja sina legitima politiska representanter, medan de vidtar andra olika åtgärder genom valbara element såsom folkomröstningar.
Ursprunget till begreppet populär suveränitet
Födelsen av denna typ av suveränitet ligger under upplysningstiden och sammanfaller med utvecklingen och expansionen av borgarklassens sociala klass och förändringen av den gamla regimen efter feodalism och absolutism.
Sociala och politiska rörelser som den franska revolutionen skapade grunden för författare som Hobbes, Locke eller Rousseau för att utveckla begynnande teorier om möjligheten att det fanns folk utan absoluta makter och med förmågan att välja och övervaka sina egna härskare.
Huvudegenskaper för populär suveränitet
För att suveräniteten ska vila hos folket måste det finnas en rad villkor:
- All offentlig makt kommer från medborgarna, representerade i demokratiskt valda statsfigurer
- Dess existens måste godkännas med hjälp av ett officiellt dokument, såsom en konstitution eller en rättighetsförslag.
- Om folket anser att deras regering inte försvarar sina intressen korrekt har de makten att upplösa och ersätta den.
- Det måste finnas separering och oberoende av varje befintlig makt i landet. Det vill säga maktfördelning
- Som tidigare nämnts måste den organiseras i en helt demokratisk miljö som säkerställer individuell frihet för kollektiv organisation.