Miniminivåsystemet är ett förfarande för kapitaltillskott från Eurosystemet. Detta tjänar till att kunna möta ekonomiska svårigheter. Denna minimibestämmelse krävs av Eurosystemet från banker och finansinstitut för att kontrollera inflation och räntor.
Eurosystemets system med minimireserver till banker gör det möjligt att låna ut mindre pengar till allmänheten (eftersom de måste fördela dem till minimireserven). Nämnda begränsning kompenseras genom ersättning på enheternas reservkonto. Detta är avsett att korrigera obalanser i bankernas balansräkningar. Obalanser som för övrigt uppstår till följd av riskerna med bankverksamhet.
Dessutom påverkar detta verktyg direkt penningpolitiken i länderna, liksom kontrollen av likviditet i allmänhetens händer.
Redovisning av reserver på skulder
Reserver är en del av bankens skulder och beräknas positivt för följande typer av skulder:
- Insättningar: Vi kan inkludera efterfrågan eller kortfristiga insättningar.
- Ränteinkomst: De vars löptid är mindre än två år.
- Penningmarknadstillgångar Lätt konverterbara till pengar.
Å andra sidan finns det andra skulder som beräknas med en reservkvot på 0%. Till exempel insättningar över två år, räntebärande värdepapper över två år eller andra skulder mot skuld hos centralbanker eller ECB.
Se beräkningsbara skulder för kontantkvoten.
Minsta reservkvot
Minsta reservkvot varierar från land till land. I Europa har den till exempel svängit mellan 1% -2%, men i andra utvecklade länder, som Chile, är koefficienten 4,5%. Å andra sidan, i fall som Hong Kong, är denna koefficient 18%.
Generellt sett är det ett positivt samband mellan ekonomisk tillväxttakt och bankernas minimireserv. Detta beror på att ju högre tillväxttakten för bruttonationalprodukten (BNP) måste människor låna mindre från bankerna. Allt detta på grund av att finansieringskretsen är bredare.
Redaktören rekommenderar:
Kontantkvot
Effekter av kassaflöde
Koefficient i allmänhetens händer