NAFTA eller Nordamerikas frihandelsavtal, undertecknat 1992 av Kanada och USA, är ett stort frihandelsavtal som senare utvidgades till Mexiko.
Genomförandet av NAFTA har bidragit till att minska eller eliminera många handelshinder i Nordamerika. Till skillnad från Europeiska unionen är det inte en institution med politisk makt, men fördraget förvaltas av ett sekretariat som bland annat kommer att försöka lösa alla kommersiella tvister som uppstår mellan medlemsländerna.
NAFTA-mål
Liksom alla handelsavtal strävar NAFTA efter att främja frihandel i Nordamerika och främja minskningen och undanröjandet av handelshinder som tullar. Avlägsnandet av handelshinder är dock inte dess enda syfte. Således är målen för detta handelsavtal följande:
- Minska eller eliminera hinder för fri handel, främja cirkulationen av varor och tjänster mellan de undertecknande staterna.
- Främja rättvis konkurrens där konkurrenslagar respekteras.
- Ett bestämt försvar av immateriella rättigheter.
- Ha en mekanism som gör det möjligt att svara på eventuella tvister som kan äga rum i kommersiella frågor.
- Uppmuntra samarbete mellan de undertecknande staterna.
- Skapa förhållanden som stimulerar investeringar.
Tillsynsorgan
Trots att det inte är en överstatlig enhet är NAFTA ett avtal som kräver ledning och tillsyn. Av denna anledning uppstod under det här avtalet en rad organ som har ansvaret för att övervaka och hantera det sätt på vilket fördraget tillämpas.
Bland de olika institutionerna som uppstod till följd av NAFTA är det värt att lyfta fram rollen som sekretariatet för frihandelsavtalet. Således måste detta organ agera på ett rättvist sätt när man löser alla kommersiella konflikter som kan uppstå mellan de undertecknande staterna. Detta organ kommer inte bara att svara på tvister mellan regeringar utan kommer också att behöva lösa konflikter som kan uppstå mellan företag på industriell nivå.
Genom att täcka Mexiko, Kanada och Förenta staterna är sekretariatet för frihandelsavtalet baserat i de tre länderna och ligger i de tre huvudstäderna: Ottawa, Washington och Mexiko D.F.
Konsekvenserna av det nordamerikanska frihandelsavtalet
Bland de mest framträdande effekterna av det nordamerikanska frihandelsavtalet är en betydande ökning av handeln mellan USA, Mexiko och Kanada. Således har alla tre länder gynnats av vinsterna från handeln. Och eliminering av handelshinder har gjort det möjligt för kanadensare, mexikaner och amerikaner att få tillgång till varor till lägre priser. Allt detta har resulterat i en ökning av välbefinnandet för arbetarklasserna i Mexiko, som med prisnedgången har kunnat förvärva en serie varor som tidigare bara var tillgängliga för medelklassen.
Den mexikanska bilindustrin har också haft stor nytta av den ökade exporten. Faktum är att tack vare NAFTA har Mexiko blivit den ledande exportören av bilar till USA.
Emellertid har inte alla effekterna av det nordamerikanska frihandelsavtalet (NAFTA) varit positiva. I de olika ekonomiska sektorerna hittar vi alltså vem som vinner och vem som förlorar. I den meningen började amerikanska företag exportera jordbruksprodukter utan tullar till Mexiko samtidigt som den mexikanska regeringen minskade jordbrukssubventionerna. Inför oförmågan att konkurrera med amerikanska produkter ökade arbetslösheten massivt i den mexikanska jordbrukssektorn.
Å andra sidan har utländska direktinvesteringar i Mexiko av Kanada och USA ökat avsevärt. Även om detta är positivt för den mexikanska ekonomins tillväxt blir det också ett tveeggat svärd, eftersom Mexiko varje gång visar ett större kommersiellt beroende av USA.
Avslutning
Sammanfattningsvis har NAFTA bidragit till att minska eller eliminera många handelshinder, främjat utländska investeringar och förse Mexiko, Kanada och USA med ett verktyg för att lösa potentiella handelstvister. Dessutom har frihandel mellan de tre länderna stimulerat den ekonomiska tillväxten och förbättrat konkurrenskraften, men många utmaningar kvarstår.
Arbetslösheten som orsakats i den mexikanska primärsektorn är ett av de största problemen som man måste möta, utan att glömma de kommersiella spänningar som har ägt rum med Donald Trump i USA: s presidentskap. Och saken är att USA: s president, som söker mer gynnsamma villkor för sitt lands företag, omförhandlade handelsförbindelser med Kanada och Mexiko, avslutade NAFTA och gav upphov till TMEC (fördraget mellan USA, Mexiko och Kanada). På detta sätt är TMEC ett mycket strängare avtal i arbetsfrågor och även i förhållande till bilindustrin.
