Bankräddning - Vad är det, definition och koncept

Innehållsförteckning:

Anonim

En bankräddning, eller ekonomisk räddning, är insprutningen, som hjälp, av kapital till ett visst kreditinstitut. Detta inträffar på grund av att nämnda enhet utgör allvarliga konkursrisker samt insolvens för att möta sina konton.

Bankräddningen, även känd som ekonomisk räddning, är injicering av kapital som, från en viss organisation, sprutas in i en bank. Huvudskillnaden med en ekonomisk räddning är att båda är räddning, bara att bankräddningen hänvisar, som namnet antyder, till räddning av en bank. I denna bemärkelse beror likviditetshjälpen som utgör räddningen på situationer med insolvens eller konkurs som kan äventyra systemet, liksom insättarnas pengar.

Målet med dessa räddningsinsatser är bland annat att undvika kapitalförlust av insättare. Förutom å andra sidan, undvik en eventuell smitta i systemet efter bankens konkurs.

Ett välkänt räddningsfall var den spanska bankens räddningsaktion. I detta tilldelades stora mängder pengar för att genomföra nämnda räddning. Även om allt klargörs räddades enheter som tidigare var sparbanker.

Varför finns det en bankräddning?

Det faktum att en bankräddning sker beror på en situation där en viss finansiell enhet befinner sig i en insolvens- eller konkurssituation. För att rädda insättare, liksom ett antal andra skäl, görs en räddning.

Bland skälen till att göra en bankräddning sticker följande ut:

  • Ett finansinstituts insolvens.
  • Konkurs för ett finansiellt institut.
  • Risk för insättares kapitalförlust.
  • Risk för smitta i ekonomin och andra enheter (systemisk).

Även om fler skäl kunde ges för att motivera räddningen, presenterade räddningarna nedan, alla, en eller flera av dessa skäl.

Faser av en bankräddning

En ekonomisk räddning är en lång process som kräver en serie tidigare steg som måste utföras korrekt. I den meningen fokuserar de tidigare stegen på studien av den åtgärd som ska genomföras, vars syfte är att utvärdera alla möjliga scenarier samt konsekvenserna av räddningen. Vi talar om en viktig process som enligt studier som utförts av Världsbanken i genomsnitt kostar 13% av bruttonationalprodukten (BNP) för de länder som genomför den.

Med detta sagt förklaras faserna i en räddning nedan:

  • Preliminär utvärdering: Räddningen, vikten i ekonomin samt formatet för att göra det värderas. I den meningen beaktas effekterna av räddningen, liksom ekonomins situation för att genomföra nämnda process.
  • Förhandling och räddningsvillkor: För att genomföra räddningen måste vi först förhandla om alla klausuler med de monetära myndigheterna, vars mål är att låta räddningen genomföras.
  • Åtstramningsåtgärder: Bland de villkor som antagits av de länder som drar nytta av en räddningsaktion är åtstramningspolitik. Med andra ord är räddningen inte en gratis process, så om den görs måste den göras med villkor som prioriterar åtstramning.
  • Konsekvenser av räddningen: Alla åtgärder som antas måste beaktas med hänsyn till alla effekter som härrör från dem. I den meningen måste vi utvärdera alla konsekvenser, upprätta inneslutningsplaner för att minimera skador och hantera risker.

Mest anmärkningsvärda bankräddningar

Bland de mest anmärkningsvärda bankräddningarna kan vi lyfta fram fyra räddningsaktion som hade stor inverkan på den globala ekonomin. Räddningsaktion som sätter de olika banksystemen på repen, nästan alla föregick den stora lågkonjunkturen som ekonomin upplevde 2008.

Vi pratar om räddningar som de som citeras i följande:

  • Den irländska bankens räddning efter krisen 2008.
  • Den svenska bankräddningen, efter bostadsbubblan 1991.
  • Den spanska bankräddningen efter krisen 2008.
  • Den amerikanska bankräddningen efter krisen 2008.

Trots att de har gett andra räddningar genom historien har dessa varit de mest anmärkningsvärda och välkända räddningarna hittills.

Den spanska bankräddningen

Efter krisen 2008 drabbades bankenheter i Spanien så mycket att de var tvungna att begära en räddning från Europeiska unionen. Fallet var mycket populärt, eftersom Europeiska unionen tvingades rädda alla enheter och skapade en räddningsfond för situationen. Således föddes FROB, en organisation som i samarbete med en annan serie institutioner ansvarade för hanteringen av det stöd som skulle levereras till de spanska bankerna för deras räddning.

I linje med detta räddade Spaniens Bank med hjälp av FROB det spanska banksystemet, representerat av 38,3% av de totala insättningarna som täcktes med nämnda räddning. Liksom också ingrep fem sparbanker som senare skulle integreras i bankenheter. En räddning som skulle gå in i historien, med tanke på volymen enheter som var tvungna att ingripa i denna process.