Snobb- eller snobbeffekten uppstår när efterfrågekurvan är positiv. Det vill säga när förhållandet mellan pris och efterfrågan är positivt. Snobeffektens nyfikenhet är att om priset ökar så ökar efterfrågan. Och tvärtom, om priset faller, faller efterfrågan. I motsats till normala varor.
Termen snobb avser de människor som imiterar beteenden hos dem som de anser vara överlägsna eller utmärkta inom något område.
Etymologin för namnet från latin klargör termens sanna innebörd. Det är en minskning av latin (site nobilitate). Ord som på latin betydde 'utan adel'.
Därför är snobbeffekten den effekt som uppstår tack vare denna typ av beteende. Människor som inte är utmärkta, men som förvärvar exklusiva eller differentierade varor som om de verkligen utmärktes.
Exempel på snobbig effekt
Nedan presenterar vi en serie exempel på produkter som vanligtvis anses vara exklusiva.
- Viner: Det anses vanligtvis att ju högre vinpriset är desto högre är dess kvalitet. I vissa skikt konsumeras viner, desto dyrare desto bättre. Prestigefyllda vinprovare kan påverka priset och efterfrågan på ett vin.
- Märkeskläder: Det finns vissa märken vars pris inte motsvarar det använda materialet. En ulltröja utan märke blir mycket billigare än en ulltröja av märket Lacoste. Om Lacoste sänkte priset på sina produkter skulle det på sikt tappa efterfrågan. Varför? Eftersom varumärken som Lacoste tilltalar, oavsett kvaliteten på deras produkter, är deras exklusivitet. Inte alla bär det, för det är inte överkomligt. Om priset faller förlorar det överklagandet.
- Lyxbilar: Den tillåtna hastigheten på vägarna är begränsad, så att oavsett hur kraftfull en bil är, kommer den inte att kunna utföra sin transportfunktion snabbare. Upp till en punkt, för frågor om tillförlitlighet, säkerhet, mekanik och komfort, är prishöjningen vettigt. Det finns dock lyxbilar som kännetecknas av sin enorma kraft och detaljer i detalj. Folk köper dessa bilar eftersom det är sättet att se till att få människor kommer att köra dem. Ju dyrare och exklusivt det är, desto fler människor i den klassen vill ha det.
Den snobbiga effekten är en rik källa till studier om konsumenternas val. En konsument köper inte alltid det bästa ekonomiskt sett. Vilket förklarar att vi inte alltid är helt rationella.
