Icke-accelererande inflation av arbetslöshet - NAIRU-nivå

Den icke-accelererande inflationen är den arbetslöshet som är förenlig med målet om stabil inflation.

Den icke-accelererande arbetslösheten i inflationen är också känd som NAIRU-räntan för dess akronym på engelska (Non-Accelerating Inflation Rate of Unemployment).

När arbetslösheten sjunker under NAIRU, finns det ett alltför stort tryck på ekonomin från den totala efterfrågan. Därför tenderar priserna att öka. Tvärtom, när arbetslösheten är högre än NAIRU tenderar priserna att sjunka.

NAIRU-räntan har ett direkt samband med den så kallade Phillips-kurvan, vilket indikerar att det finns ett omvänt förhållande mellan arbetslösheten och inflationen (mätt som den nominella lönetillväxttakten). På detta sätt skulle det inte vara möjligt att minska arbetslösheten utan att generera högre inflation. Regeringar måste nödvändigtvis välja mellan dessa två alternativ.

Men verkligheten överskuggade Phillips-kurveteorin. På 70-talet var det möjligt att uppskatta den samtidigt ökade arbetslösheten och inflationen (stagflation).

Tolkning av NAIRU-kursen

Det bör noteras att NAIRU-räntan kan förstås som den nivå av arbetslöshet där inflationstakten är stabil. Således är det bästa alternativet för regeringen att uppnå denna arbetslöshet.

Vad som återspeglas bakom förhållandet mellan båda begreppen (inflation och arbetslöshet) är att på lång sikt slutar Phillips-kurvan att påverka. Det vill säga monetära impulser förlorar sin effektivitet och ekonomin kommer nödvändigtvis att ligga i NAIRU-arbetslösheten. Att försöka öka sysselsättningen genom högre inflation kommer inte att uppnå full sysselsättning.

Låt oss se ovan i en graf: Phillips Curve har en negativ lutning eftersom ju lägre inflation, desto högre arbetslöshet. NAIRU-räntan representeras som en vertikal linje som ligger i långtidsarbetslösheten (med konkurrensbegränsningar) och som är kompatibel med stabil inflation.

När marknaden är konkurrenskraftig kommer lönerna att anpassas så att det alltid finns full sysselsättning. Till exempel, om reallönerna stiger över kurvan kommer det att finnas arbetare som är villiga att arbeta för en lägre lön.

Då kommer arbetslösa att tävla om jobb, vilket får lönerna att sjunka till jämvikt. Det finns dock sociala och institutionella faktorer (till exempel minimilön) som inte tillåter denna justering.

NAIRU-ränta och konkurrens på arbetsmarknaden

NAIRU-räntan är positiv när ett lands arbetsmarknad inte är helt konkurrenskraftig. I denna situation bestäms reallönerna inte av den fria balansen mellan utbud och efterfrågan, utan av förhandlingar mellan företag och arbetstagare.

Med andra ord, när företag har marknadsmakt att fastställa priser på varor, eller när fackföreningar kan driva på löneökningar utöver jämvikt, kommer det att finnas ofrivillig arbetslöshet.

Skillnad mellan NAIRU-nivån och den naturliga arbetslösheten

Huvudskillnaden mellan den naturliga arbetslösheten och NAIRU-nivån är att den förstnämnda inträffar i en konkurrensutsatt ekonomi på lång sikt.

NAIRU-räntan återspeglar å andra sidan konkurrensbegränsningar i den reala ekonomin och institutionella faktorer som påverkar arbetslösheten.