Grexit, som härrör från att gå med orden Grekland (Grekland) och Utgång (exit), är termen som inom det finansiella och politiska området hänvisar till Greklands eventuella utträde från euroområdet. Detta faktum skulle ha inneburit en återgång till sin tidigare valuta, drakmen.
Termen grexit föddes 2012, av två analytiker från Citigroup (arbetsgrupp med ansvar för den ekonomiska analysen av området), Willem Buiter och H. Rahbari Ebrahim. De studerade vid den tiden möjligheten att Grekland skulle lämna euron. Med detta också konsekvenserna som detta faktum skulle medföra för det landet och resten av området. Europeiska kommissionens ordförande, Jean-Calude Juncker, populariserade den genom att markera evenemanget som något att undvika.
Grekernas utträde från euroområdet är en fråga som blev mer relevant efter införandet av trojkan. Allt detta, som ett resultat av den första ekonomiska och finansiella räddningen som den grekiska staten upplevde 2010. Mitt i förhandlingsfasen av villkoren för återbetalning av sin skuld (inklusive avlägsnande eller annullering av en del av denna skuld), togs upp i det grekiska landet möjligheten att bryta mot villkoren och lämna den gemensamma valutan, euron.
Fenomenet av grexit det var också ett stort test för Europeiska unionen. Det stod inför en stor kris av förtroende och trovärdighet som ett ekonomiskt och socialt projekt. När det gäller ekonomiska frågor var det en komplicerad situation eftersom detta land vanligtvis står för cirka 3% av den europeiska BNP, så att göra det utan den enda zonen skulle innebära ett steg bakåt på vägen för europeisk integration.
Konsekvenser som grexit skulle ha orsakat a priori
Å ena sidan konsekvenserna av grexit för Europa skulle de vara:
- Marknadskrasch.
- Förtroendekris i Europeiska unionen och dess integrationsprojekt.
- Brott av projektet för en gemensam valuta.
På samma sätt kan följande konsekvenser förväntas för Grekland:
- Återgå till sin tidigare valuta, drakmen.
- Devaluering av nämnda valuta och motsvarande ekonomisk lågkonjunktur.
- Politiska och institutionella problem genom att inte förbinda sig att återlämna beloppet för lösen.
Läs Grexit-konsekvensanalys
Inför denna situation varnade Europeiska kommissionen Grekland om att dess återhämtning nödvändigtvis gick igenom korrekt uppfyllande av de ekonomiska villkor som infördes efter räddningen. Villkor baserade främst på den totala betalningen av skulden och utarbetandet och införandet av policyer som hjälper till att bättre kontrollera de offentliga utgif.webpterna. Det grekiska folket visade sitt missnöje med dessa åtgärder genom en folkomröstning.
Slutligen nådde Grekland och Europeiska kommissionen en konsensuspunkt genom inrättandet av stabilitetsmekanismprogrammet i juli 2015. Med denna åtgärd grexit den kasserades och gellenarna åtog sig att följa en serie politiska åtgärder för ekonomisk reform och bistånd från euroområdet för att uppfylla de mål som anges ovan. Detta program omfattade skattehöjningar och reformer inom områden som pensioner eller löner för grekiska tjänstemän.
Den ovannämnda folkomröstningen upphävdes således, eftersom den grekiska regeringen till slut slutade acceptera icke-omstrukturering av skulden, Internationella valutafondens deltagande i räddningen och privatisering och försäljning av ett stort antal tillgångar.