Miljökonsekvensbedömning (MKB)

Innehållsförteckning:

Miljökonsekvensbedömning (MKB)
Miljökonsekvensbedömning (MKB)
Anonim

Miljökonsekvensbedömningen är den dokumenterade bedömningen av de effekter som har haft på miljön innan projektet eller utvecklingen startas.

Det är ett viktigt instrument som gör det möjligt att fastställa genomförbarheten av ett projekt och på grundval av detta godkänna de institutionella myndigheterna för dess produktion. Det är därför det kan betraktas som en metod för reglering av verk eller aktiviteter, med fokus på att undvika eller minska negativa effekter på miljön.

Projekten kan vara av olika karaktär som jordbruk, tillverkning, gruvdrift, skogsbruk, turism etc. Och de kan ha små proportioner som byggandet av ett mikrohotell till byggandet av en vattenkraftverk.

Med tanke på att processen att identifiera möjliga effekter har sociala, ekonomiska, kulturella effekter och äventyrar ekosystemens framtid, kan individerna som är involverade i miljökonsekvensbedömningen vara: ägaren till det arbete som ska byggas, samhället, civilsamhällets organisationer, konsulter , forskare, ingenjörer, biologer, arkitekter, investerare, myndigheter, bland andra.

Betydelsen av miljökonsekvensbedömning

Det finns i lagstiftningen i mer än 100 länder tillämpningen av miljökonsekvensbedömning, särskilt när projektet som ska genomföras finansieras med resurser från Världsbanken eller Interamerikanska utvecklingsbanken, för att nämna några.

Därav betydelsen av denna bedömning i miljöfrågor. Och är det med tanke på det nära samband som finns mellan mänskliga aktiviteter och naturliga miljöer, det är viktigt att försöka förutsäga effekterna i nuet och i framtiden.

Fördelar med miljökonsekvensbedömning

Bland de mest framträdande fördelarna är:

  • Inkludering av olika sektorer av befolkningen och naturliga miljöer.
  • Genomför kvantifierbara och spårbara prognoser som kan ges till beslutsfattare.
  • Känn de åtgärder som minskar riskerna.
  • Känn effekterna i förväg för att förutse dem eller undvika att ta stora risker.
  • Förhindra att dålig planering orsakar övergivande av projekt och eventuella förlust av investeringar.
  • Känn i förväg de lagar som måste följas i miljöfrågor. Vilket kommer att minska kostnaderna för investerare och ägare, liksom miljökostnader.
  • Undvik kostnaden för botemedel i utbyte mot förebyggande.

Miljökonsekvensbedömningsförfarande (PEIA)

Hur det genomförs beror på lagstiftningen i varje land och i allmänhet är förfarandet tekniskt. Dessutom har Internationella institutet för hållbar utveckling (IISD) utformat en handbok i syfte att tillhandahålla utbildning i nyckelfunktioner inom ramen för respektive lagstiftning.

I denna bemärkelse är de steg som ska följas för en miljökonsekvensbedömning allmänt fastställda:

  1. Siktprocess: Genom vilka metoder som används, för att veta om effekterna som ett projekt kan ha på miljön och välbefinnandet är tillräckligt allvarliga för att motivera en fullständig miljökonsekvensbedömning.
  2. Valprocess: I vilka syften, mål och principer som ska definieras för projektområdet fastställs samt parametrarna.
  3. Konsekvensbedömning och lindring: Här utvärderas effekterna av det planerade projektet och alternativen för miljö, samhälle, ekonomi och överlevnadsmedel. samt det sätt som föreslås för att minska de skadliga effekterna och tillhandahålla alternativ.
  4. Effekthantering: Metoder för övervakning och hantering av det sätt på vilket en nödsituation skulle möta risker föreslås.
  5. Rapportera: I detta steg bereds dokumentet med detaljerna i föregående steg.
  6. Rapportera granskning och licensiering: Här bekräftas riktigheten och aktualiteten hos informationen samt den använda metoden. Om allt överensstämmer med vad som fastställts av myndigheten, skulle motsvarande tillstånd ges för materialisering av projektet.

Beroende på resultatet av bedömningen kan myndigheten dock välja att:

  1. Auktorisera genomförandet av projektet eller aktiviteten enligt begäran.
  2. Auktorisera, men på villkorligt sätt, projektet. Det vill säga så länge som vissa ändringar görs, förhindrar eller mildrar negativa miljöpåverkan.
  3. Neka tillstånd och det senare ges i allmänhet om:
    1. Det strider mot alla lagar, regler eller förordningar.
    2. När det äventyrar en eller flera arter som har förklarats hotade eller hotade.
    3. Falsk information upptäcks.