Variationen i varulager är den utveckling som lagren under ett företags lager har drabbat under året. Det vill säga den analyserar hur lagren som företaget har registrerat i lagret varierar.
För att beräkna förändringen i lager jämförs lagren som lagras den första dagen i räkenskapsåret med den sista dagen i räkenskapsåret. Således får vi den årliga förändringen i lager.
Lagerbyte = slutlager - öppnande lager
Men innan vi beräknar lagerförändringen måste vi beräkna antalet lager i slutet av året. Vi beräknar detta med följande formel:
Slutlager = början lager + tillverkat lager - sålt lager
Varulager är de varor eller produkter som ett företag tillverkar eller köper i syfte att säljas vidare och vars försäljning utgör företagets huvudaktivitet. När vi i redovisningsfältet hänvisar till begreppet ”lager”, hänvisar vi till de varor som ännu inte har sålts (även om målet är deras omedelbara försäljning) och som därför finns kvar i företagets lager. Eftersom de inte har sålts har de inte genererat några försäljningsintäkter, även om de har en kostnad för inköp eller tillverkning.
Därför måste vi genomföra lagerregularisering för att fördela lagerkostnaden när den säljs, inte som den köps eller tillverkas. Vi uppnår denna reglering med variationen i lager.
Variation av existenser. Hur påverkar det företagets resultaträkning?
Som vi just har kommenterat är syftet med variationen i varulager att göra en lagring av varulager för att fördela kostnaden för sålda lager. Vi kan hitta två situationer:
- Ökning av lager i lager: Det inträffar när lagren i lagret i slutet av räkenskapsåret är större än i början av räkenskapsåret. Detta inträffar när företaget köper eller tillverkar mer lager än det säljer. I redovisningen återspeglas en inkomst i kompensation för denna ökning av varulager.
- Minskat lager i lager: Det inträffar när lagren i lagret i slutet av räkenskapsåret är mindre än i början av räkenskapsåret. Detta inträffar när företaget köper eller tillverkar mindre lager än det säljer. I redovisningen återspeglas en kostnad i kompensation för denna minskning av lager.
Med ett exempel av varje typ kommer det att förstås bättre:
Lagerökningsexempel
Låt oss anta att ett företag som den 1 januari (i början av räkenskapsåret) har 100 lager i lagret. Under året tillverkar den 20 lager medan den säljer 15. Innan vi beräknar förändringen i lager måste vi beräkna antalet lager den 31 december (i slutet av året). Vi beräknar det med följande formel:
Slutlager = början lager + tillverkat lager - sålt lager
I vårt fall är slutlagren 105 (100 + 20 - 15). När vi har fått slutbestånden kan vi beräkna förändringen i aktier med hjälp av följande formel:
Lagerbyte = slutlager - öppnande lager
Förändringen i lager är +5 = (105-100).
Detta representerar en ökning av lagren, eftersom de slutliga lagren i lagret är större än de ursprungliga. Som vi tidigare har kommenterat kommer en inkomst att registreras för de 5 lager där lagret ökar, vilket återspeglas i resultaträkningen. Lagerökningen återspeglas i balansräkningen.
Exempel på lagerminskning
Därefter ser vi ett exempel på en minskning av lagren för att se skillnaden i förhållande till föregående fall. Antag att ett företag som den 1 januari har 100 lager i lagret. Under året tillverkar den 15 aktier medan den säljer 20.
Slutlagren är 95 (100 + 15 - 20). Förändringen i lager är - 5 (95 - 100). Detta innebär en minskning av lagren, eftersom slutlagren i lagret är mindre än de ursprungliga. I bokföringen kommer en kostnad att registreras för de 5 lager där lagret minskar, vilket återspeglas i resultaträkningen. Minskningen av varulager återspeglas i balansräkningen.