Arbetstid är en nyckelfaktor i relation till personalhantering och produktivitet. Den historiska dynamiken sedan den industriella revolutionen har varit att timmarna minskades. Introduktionen av den åtta timmar långa dagen blev verklighet i praktiskt taget hela västvärlden. Men i detta 2000-tal har vissa länder gått längre och testar nya formler. I linje med detta har Sverige genomfört den sex timmar långa arbetsdagen.
En historisk dynamik: minskningen av arbetsdagen
En av dynamiken i arbetslivet sedan den industriella revolutionen har varit minskningen av arbetsdagen. Med industrialiseringen generaliserades arbetstid som översteg 16 timmar om dagen. Kravet på minskning av arbetsdagen var en av arbetarrörelsens starkaste. På ett sådant sätt uppnåddes det gradvis, långt in på 1900-talet, i västvärlden att generalisera åtta timmarsdagen.
Idag testar vissa länder nya formler för att minska arbetstiden. Målet är ingen ringare än att underlätta föreningen mellan familj och arbetsliv samt öka produktiviteten.
Sverige försöker minska arbetstiden
På 1970- och 1980-talet gjordes några försök att minska arbetsdagen till trettio timmar i veckan. Det var i Sverige där den feministiska rörelsen försökte gå vidare i denna linje. Men målen uppnåddes inte och det påståendet uppnåddes inte.
Men mer än trettio år senare, igen i Sverige, har de försökt omsätta denna innovation i praktiken. Under minst två år har program som syftar till att minska arbetsdagen genomförts. Men och detta är mycket slående, skulle lönen inte minskas.
Ett av de utrymmen där detta nya sätt att arbeta omsattes var i Göteborgs kommunarbetare. Samtidigt deltog vissa privata företag i liknande initiativ, som Toyota, som implementerade det under de första åren av årtusendet. Därefter har andra företag, både privata och offentliga, försökt följa den linje som dessa innovativa initiativ har satt.
Med allt detta har man försökt att analysera, efter införandet av nya standarder i förhållande till arbetstid, om att arbeta färre timmar möjliggör ökad produktivitet samtidigt som kvaliteten på det genererade arbetet.
Förhållandet mellan arbetstid och produktivitet
Förhållandet mellan två element, arbetstid och produktivitet, har utformats i en ständig debatt. Det finns studier som stöder avhandlingen att att minska de timmar som en person tillbringar på jobbet förbättrar både dess kvalitet och produktivitet. I den här raden kan vi hitta studien av Stanford University-professorn John Pencavel.
Därför kompletteras arbetarrörelsens traditionella hämndlysten vision med argument som i detta fall kan antas av cheferna. Grunden i slutändan för denna vision är att med färre arbetstimmar ökar å ena sidan arbetarnas nöjdhet. Denna tillfredsställelse baseras på en förbättring av deras livskvalitet och en större lätthet att förena arbete och familjeliv. Å andra sidan, med tanke på utsikterna till en kortare arbetsdag, är distraktioner och pauser mindre, medan koncentrationen förstärks under dagen. Detta skulle teoretiskt sett innebära att även om arbetstagarens närvaro är mindre förbättras tidsanvändningen.
I vilket fall som helst bör det noteras att dessa metoder lättare kan tillämpas på vissa sektorer än på andra. Och det finns naturligtvis andra påverkande element. Därför kan förkortningen av arbetsdagen leda till denna produktivitetsökning, men det skulle vara djupare om det kompletterades med andra åtgärder.
Tiden kommer att visa oss om minskningen av arbetstiden kommer att innebära en förbättring av produktiviteten. För närvarande återstår det bara att observera, analysera och dra slutsatser i de fall där det görs.