Är anarkokapitalism möjlig? Gurgaon ligger cirka trettio kilometer från New Delhi, Indiens huvudstad, i delstaten Haryana och har blivit den tredje högsta indiska staden per capita-inkomst.
Debatten om kapitalismens framgång eller misslyckande i vissa länder och kommunismen eller socialismen i andra är mer levande än någonsin. Mitt i allt presenterar Gurgaon sig som en anarkokapitalistisk stad.Stora företag som General Electric, BMW, Coca-Cola, Pepsi, HSBC, Nokia, Google och Intel har bosatt sig i staden och bidragit avsevärt till dess ekonomiska tillväxt. I staden hittar vi en mängd köpcentra, skyskrapor, golfbanor, överdådiga stadsdelar och stora säkerhetsvakter. Till skillnad från de mer välbärgade områdena i omgivningarna finns det dock marginella stadsdelar, där bristen på bastjänster är mer än uppenbart.
Även om företag har bidragit till en stor utveckling, som vi nämnde tidigare, finns det starka sociala skillnader, för att inte glömma att föroreningar är ett av de allvarligaste problemen som Gurgaon måste möta. Och i mars 2019, enligt uppgif.webpter från Greenpeace och IQ Air Visual, har Gurgaon ansetts vara den mest förorenade staden i världen.
Ursprunget till en anarkokapitalistisk upplevelse
Men för att förstå vad som händer i Gurgaon, låt oss gå tillbaka i tiden och gå tillbaka till ursprunget till denna anarko-kapitalistiska upplevelse.
På 1970-talet var Gurgaon en jordbruksstad, men fastighetsentreprenören Kushal Pal Singh, chef för DLF-företaget, hade en annan plan för denna obetydliga stad. Många tyckte Singh var galen, för i Gurgaon fanns det inget annat än stenig mark, för att inte tala om frånvaron av kommunikationsvägar och den noll industriella närvaron.
1979 hade Kushal Pal Singh redan tagit över ledningarna för DLF-företaget från sin svärfar. Vid den tiden kontrollerade den offentliga sektorn utveckling och tillväxt av städer. Emellertid existerade inte kontrollen på platser som Gurgaon, där Singh grep 3500 tunnland.
Fram till början av 1990-talet var Indiens utveckling långsam. Även om bilföretaget Maruti-Suzuki hade bosatt sig i Gurgaon, var det fortfarande ett steg i tillväxten. Svaret kom från landningen av det amerikanska företaget General Electric. Detta ledde till ankomsten av många företag och en kolossal expansion av staden. I likhet med General Electrics exempel använde många företag outsourcing av många tjänster.
I avsaknad av en lokal regering började företagen utveckla viktiga projekt. Haryana Urban Development Authority kunde emellertid inte hålla jämna steg med privata företags intensiva takt. Således skapades ett gap mellan den offentliga och privata sektorn. I detta sammanhang skapade företagen sina egna öar i staden.
Utveckling i händerna på privata företag
Med tanke på bristen på infrastruktur har många företag mött denna utmaning, eftersom de var de som byggde vägar, borrade brunnar och installerade sina egna generatorer för att lösa strömförsörjningen.
Tjänster som traditionellt har varit offentliga antogs av privata företag. Ett bevis på detta är brandmännen som lämnades i DLFs fastighetsbolag. Och det är att de indiska myndigheterna inte har de hydrauliska plattformarna som behövs för att släcka elden, i händelse av en brand i en av Gurgaons skyskrapor.
I avsaknad av kollektivtrafiktjänster gjorde arbetscentren delade fordon tillgängliga för sina anställda.
En av anarkokapitalismens principer är lag och ordning. Således hävdar denna doktrin att privata företag kan tillhandahålla säkerhet och rättvisa tjänster. Detta görs perfekt i Gurgaon. Därav den betydande närvaron av många privata säkerhetsvakter i staden.
Således har indiska förvaltningar ansetts vara icke-transparenta, korrupta och ineffektiva. Varhelst det saknades en tjänst eller någon infrastruktur, verkade ett företag snabbt lösa det.
Utmaningar som väntar i Gurgaon
Men allt som glittrar är inte guld. Ingenting är perfekt och det finns frågor som privata initiativ inte har kunnat lösa, såsom föroreningar, frånvaro av avloppssystem, överexploatering av underjordiska vattenkällor och problem med dricksvatten.
När det gäller den offentliga sektorns roll minns vi att anarkokapitalismen satsade på dess förtryck som ekonomisk agent. Detta händer inte i Gurgaon, eftersom det sedan 2008 finns en lokal regering som har försökt svara på infrastrukturproblem och som har börjat samla in skatter, vilket inte passar in i anarkokapitalismens teser.
Hur som helst är Gurgaon-upplevelsen ett exempel som väcker intressanta reflektioner över företagens roll i utvecklingen av en region, statens ingripande och balansen mellan offentlig sektor och privata företag.