Baumol och Tobin-modellen studerar den balans som finns för företag när det gäller att förvalta sina pengar i likvid eller disponibel form och den ränta som inte tjänas genom att hålla dem på detta sätt jämfört med innehav av andra finansiella tillgångar.
Denna ekonomiska modell med fokus på förvaltning av finanser utvecklades självständigt på 1950-talet av ekonomerna William Baumol och James Tobin. Efter efterföljande studier har det tillämpats på mer generiska nivåer av studier, såsom efterfrågan på pengar eller den totala efterfrågan.
På sin mest grundläggande nivå föreslår modellen en enskild inkomst i ett första ögonblick, från vilken motsvarande utgif.webpter gradvis dras av och som hålls i form av likvida pengar eller är tillgängliga för att genomföra ekonomiska transaktioner.
Baumol och Tobin angav också att pengar också kunde innehas i form av obligationer och därför genererade en serie intressen som härrör från dem. Med hänsyn till varje period och situation kan företag öka eller minska sin kontantnivå genom att erhålla en högre eller lägre likviditetsnivå genom köp och försäljning av sina finansiella tillgångar.
De viktigaste egenskaperna hos Baumon och Tobin-modellen
Med det överskott som individen eller företaget behåller när dess kontantutflöden har diskonterats, har det möjlighet att konvertera nämnda likvid till en annan tillgång genom köp av värdepapper (till exempel genom förvärv av statsskuldväxlar eller andra typer av investeringar som t.ex. insättningar eller företagsaktier).
Tillsammans med dessa kostnader per operation är det nödvändigt att ange att det också finns de som är förknippade med att hålla likvida pengar i statskassan.
Senare utveckling av Baumon och Tobin-modellen
För Baumol och Tobin är inflöde och utflöde regelbundet och består av regelbundna intäkter och mer frekventa utgif.webpter, vilket gör att balansen utvecklas regelbundet.
Under åren har olika ekonomiforskare utvecklat konceptet Baumon och Tobin och utvidgat dess tillämpning utöver finansförvaltningen.
Å andra sidan betraktas Miller- och Orr-modellen inom det ekonomiska området som en utveckling av detta genom att lägga till nya variabler som slumpmässigheten i företagets kassaflöden.