Korruptionsproblemen i det asiatiska landet, som i så många nationer, är alarmerande. Varje administrativ förvaltning, hur irrelevant det än är, går genom ett helt nätverk av mutor, tjänster och till och med utpressning, som medborgarna i den mystiska subkontinenten är mer än vana vid. Men allt har en gräns.
Om missbruk av allmän makt för att erhålla olagliga fördelar börjar i själva administrationens nervcentrum, hur kan malströmmen av så mycket korruption sättas till slut? Indisk NGO 5: e pelaren har svaret: en räkning som inte har något ekonomiskt värde, en räkning, ja, noll rupier.
En uppenbarligen naiv lösning men som, mot alla odds, har varit och fortsätter att vara mycket effektiv när det gäller att sätta upp hinder för en av de största gissel i det asiatiska landet. Den ursprungliga idén härrör från Mohan Bhagat, forskare som bor i USA men av indiskt ursprung, som under 2007, desperat, lade händerna på huvudet före den mängd olagliga operationer som han var tvungen att genomföra för att få fram olika administrativa projekt. Alla under korruptionens stafettpinne.
Situationen var paradoxal. Du var tvungen att betala mer pengar att lösa offentliga ärenden som till sin natur redan har betalats av statskassan; bestickning av tjänstemannen hade blivit ett matematiskt krav. Hur kommer man ut ur cirkeln? Tja, inget bättre än med en passiv anteckning, noll rupier. Den exakta summan pengar som en agent måste betalas för att utföra sina funktioner, det vill säga ingenting alls, när han ber om att mutan ska göras.
Pedagogik och utbildning mot mutor
Strategin förklaras enligt följande: medlemmar av icke-statliga organisationer förklarar genom offentliga avdelningar - marknader eller tågstationer - och med biljetten i handen rätten för vanliga medborgare att få de tjänster de behöver utan att behöva betala några extra kostnader, samtidigt som de erbjuder juridiska råd. De mäta framgång Efter en första körning på 25 000 sedlar har det varit sådan att 2014 har mer än 2 miljoner papper distribuerats.
Noll rupieräkningen är a pedagogiskt verktyg för att protestera mot betalningen av mutor. Och det verkar som att det övertygar nästan alla eftersom målet är, när en medborgare står inför en korrupt behandling, att lämna över biljetten och senare rapportera den till behöriga myndigheter. I själva verket kan du läsa förklaringen som identifierar det på själva papperet: "Jag lovar varken att acceptera eller ge mutor." Det handlar om en öppning i indiska seder och traditioner som utan tvekan kommer att få optimala återverkningar på både social och ekonomisk nivå.
Dessutom i indiska skolorSom grund för alla utbildningsstratum blir barn redan medvetna om behovet av att under inga omständigheter tolererar korruptionsutövning genom gigantiska prover av denna typ av sedel. Barn som kommer att bli vuxna i det indiska samhället på mycket kort sikt och på vilka en bestickningsfri horisont kommer att bero.