Konvergenskriterierna är de villkor som medlemsstaterna i euroområdet måste följa. Prisstabiliteten, ländernas ekonomiska inriktning och kontrollen av växel- eller räntesatser är de viktigaste indikatorerna när man studerar deras ekonomiska hälsa och möjligheten att komma in i Europeiska unionen (EU).
Dessa typer av krav gör det möjligt för medlemsländerna att tillhöra EU fullt ut och därför ha de rättigheter som denna situation medför till deras ekonomier och politiska system. Behovet av att skapa denna typ av krav föddes när man överväger att EU bara bör växa genom att ta emot nya medlemmar som åtnjuter ordentlig ekonomisk förvaltning i syfte att stärka dess struktur och effektivitet.
För att gå med i unionen och anta euron som valuta krävs att dessa krav följs. Dessa är fyra huvudkriterier av ekonomisk och finansiell karaktär som ligger till grund för att de stater som utgör EU bygger sin gemensamma väg inom tidigare fastställda ekonomiska gränser. Dess syfte är därför att uppnå höga nivåer av ekonomisk konvergens.
Konvergenskriterierna kallas också Maastricht-kriterierna på grund av deras historiska ursprung och deras egenskaper och detaljer finns i Europeiska gemenskapens fördrag.
Europeiska kommissionen och Europeiska centralbanken är de organ som ansvarar för att bekräfta överensstämmelse med kriterierna i samband med tillträde till euroområdet.
Huvudkonvergenskriterier
Dessa är de viktigaste konvergenskriterier som länder måste uppfylla:
- Inflationsnivån, som bör vara mindre än 1,5% med hänsyn till genomsnittet av de tre medlemsstater med den lägsta registrerade inflationen. På detta sätt är målet att uppnå stabilitet i landets priser, varför det analyseras med KPI.
- Offentliga finanser, eftersom det i allmänhet krävs budgetunderskott eller offentliga underskott på mindre än 3% av den senast registrerade BNP och en nivå på statsskulden mindre än 60% av den. Dessa villkor kan dock ignoreras i vissa antaganden inom den bedömning som gjorts av euroområdet när man studerar införlivandet.
- Växelkurs, eftersom kandidaten för medlemskap måste underkasta sig den mekanism som inrättats av Europeiska monetära systemet i två år före inträde och utan att devalvera sin valuta som ett sätt att analysera dess lönsamhet. Liksom i priserna eftersträvas större stabilitet inom räntesatserna.
- Långsiktig ränta, som kommer att kräva att vara lägre än 2% i förhållande till genomsnittet av de länder som nämns i avsnittet om inflation.
Förutom de konvergenskriterier som beskrivs ovan utvärderas många andra ekonomiska aspekter när kandidater tillträder eller inte, t.ex. deras betalningsbalans eller den integrationsnivå som deras marknader presenterar.
