GATT (allmänt avtal om tullar och handel)

GATT (Allmänt avtal om tullar och handel) eller Allmänt avtal om tulltaxor och handel är ett stort internationellt handelsavtal som undertecknades 1947. Baserat på undanröjandet av handelshinder skapades GATT med målet att främja fri handel, främja ekonomisk tillväxt över hela världen.

Trots att det undertecknades 1947 tog det fram till 1948 för GATT att träda i kraft. Dess syfte var att uppnå ekonomiskt välstånd genom att främja fri handel, minska och eliminera handelshinder såsom tullar. För att uppnå sådana ambitiösa mål har GATT inte bara åtagit sig att sänka tullar och andra handelshinder utan också att tillämpa samma behandling på alla produkter.

GATT: s ursprung

Med andra världskriget över och efter Bretton Woods-avtalen som undertecknades 1944 skapades IMF och Världsbanken. Men ett avtal behövdes för att komplettera den nya designen av världsekonomin. Så här uppstod det allmänna avtalet om tullar och handel (GATT) 1947, under värmen från FN: s konferens om handel och sysselsättning som ägde rum i Havanna.

GATT och de avtal som nåddes i dess omgångar

GATT har utvecklats över tiden och dess innehåll förhandlas fram i de olika omgångarna. Åtgärder som vidtagits i på varandra följande rundor beskrivs nedan:

• Under de första fem omgångarna beslutades att sänka taxorna. På detta sätt tillämpades omedelbar tullsänkning på en produkt på alla länder som undertecknade GATT.
• Kennedy- och Tokyo-omgångarna tog upp eliminering av icke-tariffära hinder. I denna mening vidtogs åtgärder för att bekämpa dumpning eller försäljning av varor under vad som anses vara deras normala värde. På samma sätt förespråkades avskaffandet av subventioner till nationella industrier och andra hinder, såsom tekniska importhinder.
• Det bör noteras att Uruguayrundan var särskilt svår. Därför började det 1986 och varade fram till 1994. Det var just under skyddet av denna runda som WTO (Världshandelsorganisationen) föddes. Till allt detta måste vi lägga till att avtalet utvidgades till att omfatta produkter som textilier och livsmedel, utan att glömma att immateriella rättigheter också behandlades. Slutligen bör det noteras att en mekanism skapades för att lösa eventuella kommersiella tvister som skulle kunna äga rum mellan de undertecknande staterna i fördraget.

GATT-struktur

När det gäller dess interna organisation har GATT uppfyllts enligt följande:

• Församlingen av avtalsslutande parter är den institution som har befogenhet eller beslutsfattande kapacitet. För att nå överenskommelser är det nödvändigt att nå två tredjedelar av rösterna.
• De olika staterna är representerade i rådet genom sina handelsministrar. Men även om de har rösträtt, måste deras resolutioner godkännas av församlingen.
• Kommittéerna kommer att behandla olika aspekter som jordbruk, industri, handel och utveckling, importkvoter och handelsförhandlingar.
• Arbetsgrupperna kommer att ha till uppgif.webpt att undersöka alla typer av handelsproblem som GATT står inför.

Principer för avtal

Som ett stort internationellt avtal som främjar frihandel är principerna som inspirerar eller styr GATT följande:

• Icke-diskriminering: Samma behandling för alla varor, oavsett ursprungsort eller destination. Det bör noteras att principen om icke-diskriminering bygger på två huvudpelare.
  • Mest gynnade nationsklausul: Varje sänkning av tullar eller kommersiella fördelar som beviljas ett land gäller också för de övriga länder som har undertecknat fördraget.
  • Nationell behandling: Det är inte möjligt att fastställa någon typ av avgif.webpt som gör utländska produkter dyrare för att uppmuntra inköp av produkter från landet.
• Ömsesidighet: Om tullsänkningar görs eller handelsfördelar beviljas till ett annat land inom GATT måste dessa frågor behandlas ömsesidigt.
• Öppen marknad och rättvis konkurrens: Detta innebär att man eliminerar alla typer av subventioner till nationella företag, samtidigt som man bekämpar dumpning eller säljer varor till lägre priser än de nivåer som anses normala.