Tillgångar, skulder och eget kapital

Innehållsförteckning:

Tillgångar, skulder och eget kapital
Tillgångar, skulder och eget kapital
Anonim

De tre tillgångarna som utgör balansräkningen eller bättre känd som balansräkningen är tillgångar, skulder och eget kapital.

Dessa massor har ett förhållande mellan ekonomisk jämvikt som hjälper oss att nå fram till vissa uttalanden om ekonomisk analys. Vi kan studera utifrån den hävstång som företaget har för att analysera dess solvens.

Vad är de för

De används, som vi har nämnt tidigare, för att göra balansräkningen för företaget vid en given tidpunkt.

Denna finansiella rapport ger oss en snabb och global bild av hur mycket resurser som har tilldelats i form av skuld för att erhålla de tillgångar vi har. Det vill säga hur mycket de har fått låna för att kunna skaffa de tillgångar de redan har.

Som vi kan se har de ett ekonomiskt och finansiellt förhållande. Dessutom har de en redovisningsrelation, eftersom de är en grundläggande pelare vid redovisningsrevisioner.

Förhållandet mellan tillgångar, skulder och eget kapital

För det första består bokföringsförhållandet mellan dessa tillgångar av att följa vissa principer och egenskaper, såsom tillförlitlighet, användbarhet och relevans. Dessutom måste det inom balansräkningen göras en åtskillnad mellan tillgångar och skulder på kort och lång sikt eller med andra ord kortfristiga och långfristiga.

Å andra sidan är det mest framstående redovisningsförhållandet balansräkningen, där tillägg av nettovärde och skulder (källa till resurser) måste ge de totala tillgängliga tillgångarna i företaget. Denna enkla ekvation kan ges på tre sätt:

För det andra kan de ekonomiska förhållandena som de har demonstreras genom driftshävstång, vilket är förhållandet mellan fasta och rörliga kostnader för ett företag. I detta förhållande kan vi ange huruvida ett företag har ett överskott av fasta kostnader, eftersom det, om en optimal produktion inte uppnås som minimerar kostnaderna per enhet, skulle kunna drabbas av förluster över tid.

Operativ hävstång är i slutändan inom ekonomisk analys, en balanspunkt mellan förluster eller vinster, en slags "nollpunkt".

För det tredje och sista, när det gäller det ekonomiska förhållandet, kan kontroll av den finansiella hävstången eller ursprunget till de resurser som genereras ge oss en uppfattning om företagets ekonomiska hälsa. Det sätt på vilket denna ekonomiska hälsa studeras är att studera inkomsten av inkomstposterna och den lönsamhet som uppnås med den erhållna finansieringen.

Exempel på förhållanden mellan tillgångar, skulder och eget kapital

  • Antag att vi först kommer att fokusera på redovisningsförhållandet. Med tanke på tillgångar och skulder i ett företag till ett värde av 8 respektive 6 miljoner, vad blir värdet av nettovärdet?
  • Å andra sidan, om vi hänvisar till det ekonomiska förhållandet, att ha i ett företag fasta kostnader på 100 000 euro och en inkomst på 1 000 euro per såld enhet. Hur många enheter krävs för att undvika förluster om de rörliga kostnaderna är 50 euro per enhet?

1) Vi anger de totala kostnaderna, som uppnås genom att lägga till fasta kostnader (100 000 €) plus de totala rörliga kostnaderna (50 € x Antal sålda enheter)

2: a) Vi tar ut miniminivåerna. Vilket skulle:

(100.000 + (50 x Z)) - (1.000 x Z) = 0 ► 100.000 + 50Z - 1.000Z = 0 ► 100.000 - 950Z = 0 ► Z = 100.000 / 950 = 105.26 enheter måste säljas för att undvika förluster.

3: e) Demonstration: (105,26 euro x 1 000 euro) - (100 000 euro + (50 x 105,26 euro)) = 105 263,16 euro - 105 263 euro = 0,16 euro kvarvarande vinst. Faktiskt från enhetsnummer 106 finns fördelar, eftersom det fortfarande finns förluster i 105 enheter

  • Slutligen, i det ekonomiska förhållandet om vi beräknar den finansiella hävstången med tanke på vissa medel som härrör från eget kapital 200 euro plus ett lån på 800 euro. Vilken är den ekonomiska hävstången i det här fallet?

1) Vi beräknar det totala värdet på investeringen, vilket skulle vara: € 200 + € 800 = € 1000

2: a) Den finansiella hävstången beräknas: 1: (1 000/200) ► 1: 5, det vill säga att för varje investerad enhet kan vi multiplicera vinsten med fem genom att utnyttja oss själva.

3: e) Exempel: vi köper aktier till ett värde av 1 euro vardera. Vi investerade i tusen enheter. Senare är dessa aktier värda 2 euro, om vi säljer dem: (2 x 1 000 euro) = 2 000 euro

Då blir förmånen: 2000 € - 800 € - 200 € = 1000 €, eftersom vi måste subtrahera lånet genom vilket vi har kunnat multiplicera våra intäkter och egna medel.

4: e) demonstration: Eftersom hävstångseffekten är 1: 5 har avkastningen på investeringen baserat på egna medel multiplicerats med fem: 200 € x 5 = 1 000 euro.

Redogörelse för förändringar i eget kapital