Finansiell globalisering är den process genom vilken hinder mellan de finansiella marknaderna i de olika länderna i världen minskas. Således blir spara och investera gränsöverskridande.
Med andra ord är finansiell globalisering det fenomen som en person i Latinamerika kan investera till exempel i aktier i amerikanska eller europeiska företag.
Den finansiella globaliseringen består då av en större mobilitet av kapital världen över. Detta innebär att ekonomiska aktörer söker bland flera länder efter de bästa investeringsalternativen, beroende på risk och förväntad avkastning.
Finansiell globalisering är en del av ekonomisk globalisering och den kommer hand i hand med teknisk globalisering. Således har investerare idag tillgång till verktyg på Internet som gör det möjligt för dem att handla internationellt.
Finansiell globalisering och finansiell integration
Finansiell globalisering kan betraktas som densamma som finansiell integration. Den första avser dock processen, medan den andra är resultatet.
Med andra ord tillåter finansiell globalisering marknader att kopplas samman med varandra, upp till en punkt där de är integrerade för att bilda en.
För att se det på ett annat sätt kan det vara så att närliggande finansmarknader är integrerade i en enda plattform. Till exempel om utbytena mellan Chile, Peru och Colombia går med. Globalisering hänvisar dock till processen som syftar till att uppnå denna typ av sammanhållning på global nivå.
För- och nackdelar med finansiell globalisering
Bland fördelarna med finansiell globalisering är:
- Större möjlighet att diversifiera portföljer. Det vill säga investeraren kan ha fler alternativ att välja att placera sina pengar på. Detta innebär också att inte bara antalet ökar utan också vilken typ av finansiella produkter som finns tillgängliga.
- Driftskostnaderna tenderar att sjunka med hänsyn till de stordriftsfördelar som finansinstitut kan uppnå.
- På grund av ökad konkurrens tenderar finansinstitut att erbjuda högre räntor till sparare och investerare samt lägre räntor till dem som ansöker om finansiering.
Det kan dock också finnas ett antal nackdelar:
- Det finns större komplexitet eftersom fler aktörer deltar, till exempel investerare och tillsynsmyndigheter. Dessutom blir de finansiella produkterna i sig allt svårare att förstå.
- Ökar sannolikheten för smitta från finansiella kriser. Detta, för vad som händer på en marknad kommer att påverka en annan som den är integrerad med.
- Tillsynsorgan står inför en större utmaning att övervaka finansiella transaktioner. Det är således svårt att fastställa globalt tillämpliga regler och kontrollera gränsöverskridande kapitalflöden.
- Det blir svårt att beskatta finansiell verksamhet eftersom investerare kommer att flytta sitt kapital till marknader där de kan samla in mindre skatt.
