Återbetalnings- eller återvinningsperioden är ett kriterium för att utvärdera investeringar som definieras som den tidsperiod som krävs för att återvinna investeringens startkapital. Det är en statisk metod för att utvärdera investeringar.
Genom återbetalningen vet vi hur många perioder (vanligtvis år) det tar att återkräva de utbetalade pengarna i början av en investering. Vilket är avgörande när man beslutar om man ska inleda ett projekt eller inte.
Hur man beräknar återbetalningen
Om kassaflödena är desamma varje år är formeln för att beräkna återbetalningen följande:
Var:
- Jag0 är projektets initiala investering
- F är värdet på kassaflöden
Å andra sidan är kassaflödet inte detsamma varje period (till exempel ett år får vi 100 euro i vinst, de kommande 200 och sedan 150 euro), måste kassaflödena för varje period subtraheras från initialinvestering tills vi når den period då vi återvinner investeringen. Så vi tillämpar följande formel:
Var:
- a är numret på den omedelbart föregående perioden tills det ursprungliga utlägget återställs
- Jag0 är den ursprungliga investeringen i projektet
- b är summan av flödena fram till slutet av perioden «a»
- Ft är kassaflödesvärdet för det år då investeringen återvinns
Logiskt sett är en investering där återhämtningsperioden är kortare att föredra. Den största fördelen med återbetalningskriteriet är att det är mycket enkelt att beräkna.
Nackdelar med återbetalning
Även om det är en mycket användbar och enkel metod att beräkna, ger det några problem:
- Det tar inte hänsyn till någon vinst eller förlust som kan uppstå efter återbetalningsperioden.
- Det tar inte hänsyn till skillnaden i köpkraft över tid (inflation).
Rabatterad återbetalning är en liknande metod, men den korrigerar effekten av tidens gång på pengarna. Dessutom finns det andra investeringsutvärderingsmetoder som i allmänhet föredras, såsom nettoaktualiserat värde (NPV) eller intern avkastning (IRR).
Jämförelse mellan NPV och IRRExempel på återbetalning
I huvudsak kan två fall presenteras. Å ena sidan fallet där alla kassaflöden är lika. Och å andra sidan fallet där kassaflöden varierar från år till år.
Återbetalning med konstanta kassaflöden
Antag att vi gör en investering på 1 000 euro år 1 och under de kommande fyra åren får vi 400 euro i slutet av varje år. I det här fallet är alla kassaflöden desamma och vårt kassaflödesplan är:
För att beräkna återbetalningen kan vi använda formeln ovan:
Återbetalning = 1000/400 = 2,5 år
Enligt detta investeringssystem tar det 2,5 år att återkräva de utbetalade pengarna.
Återbetalning med rörliga kassaflöden
Antag nu att vi investerar 1000 euro i ett projekt men kassaflödet är inte detsamma varje år. Vi får 300 euro det första året, 400 det andra, 500 det tredje och 200 det senaste året. Vårt kassaflödesplan kommer att vara:
För att känna till återhämtningsperioden i det här fallet måste vi analysera vilket år vi återvinner investeringen. Som vi kan se i flödesschemat återhämtade vi oss under de första två åren 700 euro, så det finns bara 300 euro att återhämta sig under resten av åren. Som tredje år återhämtade vi oss mer än 300 euro (vi återvann 500) kommer återbetalningen att vara mellan två och tre år.
För att se exakt när vi får tillbaka alla pengarna drar vi av de 700 euro som återvunnits från det ursprungliga utlägget. I vårt fall har vi 300 euro kvar. Vid denna tidpunkt beräknar vi det återstående beloppet mellan de pengar som vi kommer att få det tredje året, med hjälp av ovanstående formel men bara med de återstående pengarna, och lägger till de två första åren då vi har återvunnit 700 euro:
Återbetalning = 2 år + 300/500 = 2,6 år
Enligt detta investeringssystem tar det 2,6 år att återkräva utbetalade pengar.
Ekonomiskt kassaflödeInvesteringens kassaflöde