Curva IS - Vad är det, definition och koncept

Innehållsförteckning:

Curva IS - Vad är det, definition och koncept
Curva IS - Vad är det, definition och koncept
Anonim

IS-kurvan visar alla kombinationer av inkomst (Y) och realräntor (r) för vilka marknaden för riktiga varor och tjänster är i jämvikt.

IS-kurvan som tillhör IS-LM-modellen är känd som IS för sin förkortning på engelska (Investment and Savings equilibrium).

Jämvikten i IS-kurvan representerar en situation där allt som produceras i ekonomin (Y) konsumeras av alla dess agenter (offentlig sektor, privat sektor och utländsk sektor), eller vad som är detsamma, vilket sparar lika med investeringar.

IS-kurvan är fallande

IS-kurvan lutar nedåt, eftersom det finns ett omvänt förhållande mellan realräntor och produktions- eller inkomstnivån i en ekonomi, det vill säga när räntorna faller tenderar produktionen att öka. Detta omvända förhållande uppstår för att när räntorna sjunker ökar landets penningmängd, eftersom pengar är billigare. Denna ökning av pengar återspeglas i en ökning av konsumtion och produktion.

Mot bakgrund av en höjning / sänkning av räntorna kommer lånekostnaderna att vara högre / lägre och därför kommer investeringar på den totala nivån att uppleva en nedgång / ökning av ekonomin.

Dessutom innebär en sänkning av räntorna en lägre avkastning på vissa finansiella tillgångar som obligationer och inlåning, så att ekonomiska aktörer tenderar att öka sin konsumtion till nackdel för investeringarna. På detta sätt skulle denna ökade konsumtion innebära å ena sidan en högre produktionsnivå och å andra sidan en ökning av den långsiktiga inflationen.

Eftersom investeringarna minskar, ökar de högre räntorna och vice versa, det är en mycket viktig kurva för ett lands sammanlagda ekonomi. Därför använder många centralbanker denna variabel som en ekonomisk politisk åtgärd för att stimulera eller ingå en ekonomi baserat på den fas av cykeln den genomgår.

Beräkning av IS-kurvan

IS-kurvan formuleras av följande förhållande:

Y = C + c (Y - T) + I (r) + G

Var:

  • Y = produktion eller inkomst.
  • C = konsumtion.
  • c = Marginalbenägenhet att konsumera.
  • T = Skatter.
  • Jag = investering.
  • r = Realränta.
  • G = Kostnad.

Det bör noteras att i denna modell är konsumtion, skatter och utgif.webpter exogena variabler (som inte bestäms av modellen) som anses vara givna. Därför kommer förändringar i dessa variabler att ge skiftningar i kurvan.

Tvärtom kommer förändringar i räntan att ge rörelser längs kurvan.
Förändringar i lutningen på IS-kurvan kommer att bestämmas av investeringens känslighet för räntan. Om investeringens känslighet för räntan är stor kommer en liten ökning av den att orsaka en kraftig nedgång i produkten och vice versa. Därför ju högre / lägre känslighet desto lägre / högre lutning.

Exempel på IS-kurvan

Huvudintuitionen som extraheras från IS-kurvan är effekten av den reala räntan i ekonomin på den sammanlagda nivån, men varför påverkar räntan ekonomin på detta sätt?

Låt oss föreställa oss en entreprenör som vill genomföra ett investeringsprojekt i maskiner för sitt företag och som går till ett kreditinstitut på jakt efter finansiering. Om den räntesats som företaget är villig att låna ut kapital till ditt projekt är mycket hög, vill företaget skjuta upp sitt investeringsprojekt, eftersom han tror att han kommer att kunna göra det vid en annan tidpunkt till en mer gynnsam ränta.

Denna analys kan utvidgas till den sammanlagda nivån och notera den snedvridande effekten av ränta på investeringen. Och av den anledningen tar centralbankerna hänsyn till det när de ändrar officiella räntor och tillämpar en eller annan ekonomisk politisk åtgärd beroende på ekonomins tillstånd hela tiden.

IS-kurvan i IS-LM-modellen

När LM-kurvan kombineras med IS-kurvan, visar punkten där IS- och LM-kurvorna skär var positionen för samtidig jämvikt på båda marknaderna, penningmarknaden och varumarknaden. Det är en stabil jämvikt eftersom om en tillfällig situation med obalans inträffar som förskjuter positionen till någon annan punkt kommer marknadskrafterna att pressa för att återvända till den korsningen.

Förändringar i efterfrågan