Presidentialism är ett politiskt system. I detta är den centrala axeln i det politiska livet presidenten. Således har den en rad särdrag som skiljer den från parlamentarism och semi-presidentialism.
När vi talar om presidentialism eller om något av de andra två politiska systemen gör vi det ur synvinkeln från relationerna mellan den verkställande och lagstiftande makten. Presidentialism förekommer i republiker, inte i monarkier, eftersom den består i att statschefen är den högsta myndigheten och väljs av allmänt val. Det mest kända är kanske USA, men det är också det rådande politiska systemet i länderna i Latinamerika.
Presidentens system eller regim är andra sätt att namnge samma koncept, som de fungerar som synonymer och de skulle prata om samma sak.
Det grundläggande kännetecknet för detta system är presidentens överlägsenhet, som är både statschef och regeringschef. Att etablera således, i motsats till parlamentarismen, en mycket stor personifiering i valkampanjer. Förutom en stor maktförening i presidentens figur.
Det bör noteras att, trots att det är ett system som är typiskt för demokratiska regimer, så är det inte många länder som antar denna konfiguration. Eftersom en demokrati inte bara använder valet kan inte alla betraktas som sådana. Exempel på detta är Bolivia och Venezuela, som trots att de är presidentrepubliker och genomför val inte betraktas som demokratier av många referensobservatörer.
Kännetecken för parlamentarism
De viktigaste egenskaperna hos ett politiskt system som måste belysas är följande: val av positioner; presidentens roll; beslutsfattande; och regeringens och lagstiftningskammarens upphörande.
När det gäller valet av positionerna hålls två val. Några att välja president och andra att välja lagstiftande gren. Båda utförs med allmän rösträtt, men firandet äger rum vid olika tidpunkter. Som en konsekvens kan det finnas fall där majoriteten av kammaren inte sammanfaller med presidentens parti, vilket skapar en större maktseparation. Presidenten är å sin sida den som fritt väljer ministrar, sekreterare eller valör som medlemmarna i hans kabinett har.
När det gäller presidentens roll är detta den högsta myndigheten, eftersom han samtidigt är stats- och regeringschef. Och det är också populärt godkänt, eftersom det väljs direkt av medborgarna. Till skillnad från parlamentarismen har presidenten i detta fall stora befogenheter och kan agera fritt. Du kan lägga ned veto mot lagstiftningskammarnas beslut. utföra vissa lagstiftningsuppgif.webpter; styr statens utrikespolitik; utser många högre tjänstemän. Förutom andra attribut som ingår i konstitutionen för varje land.
Fortsatt med antagandet av beslut är det i lagstiftningsfrågor kongressen som presenterar och godkänner lagarna. Vissa befogenheter är reserverade för senaten, den territoriella kammaren, som skiljer sig åt beroende på land i fråga. Presidenten och hans kabinett är ansvariga för genomförandet av de lagar som godkänts i kongressen.
Slutligen kan avlägsnandet av presidenten uppnås genom en anklagelse, genom vilken presidenten avlägsnas i händelse av ett brott. Detta verktyg måste också följa en process. Precis som parlamentet inte har kapacitet att avlägsna presidenten är det motsatta fallet. Presidenten kan inte upplösa parlamentet efter behag.
För- och nackdelar med presidentialism
Precis som alla system har presidentialism en rad fördelar:
- Populärt val av presidenten: Presidenten har maximal legitimitet, eftersom han har valts genom valurnan.
- Fördelning av befogenheter: Att president och parlament väljs vid olika val, och att inget av dem kan störa det andra, förstärker maktseparationen.
- Parlamentets oberoende: Det beror inte på majoritetspartiet i lagstiftningskammaren.
Men det har också ett antal nackdelar, de viktigaste:
- InstabilitetI motsats till vad teorin säger, har många statskupp och politiska spänningssituationer inträffat i Latinamerika.
- Tendens till tvåparti: I presidentregimer finns mindre politisk pluralism, vilket tenderar mot tvåpartiscenarier.
- Dubbel legitimitet: Både presidenten och parlamentet har valts direkt av medborgarna. Därför är det svårt att veta vilken kropp som har störst legitimitet i låsningssituationer.
Exempel på presidentialism
Liksom parlamentariska regimer har många länder runt om i världen valt presidentformeln. Några av exemplen är nästan alla de latinamerikanska länderna; kunna lyfta fram Mexiko som ett tydligt exempel på presidentialism. Så är USA också; Sydkorea; länder i Afrika och Mellanöstern, även om de inte kan betraktas som demokratiska.
Betraktas som fulla demokratier har vi inte många exempel, enligt rankningen av Ekonomen, endast Uruguay och Costa Rica skulle vara det. Även om det finns andra länder som anses vara mycket prestigefyllda demokratier som USA, Argentina, Chile, Brasilien eller Sydkorea.