Världsorganisationen för intellektuell egendom (WIPO) är ett organ integrerat i FN (FN) för att garantera skyddet av industriell och immateriell egendom.
Världsorganisationen för immateriella rättigheter föddes 1967 i Genève, Schweiz. Bland dess mål sticker det ut att genomföra ett internationellt immateriellt ägandeprotokoll. Denna mekanism måste vara fördelaktig och funktionell för alla länder som ingår i denna organisation.
Stöd och skydd av immateriell äganderätt spelar en grundläggande roll i utvecklingen av ekonomi och vetenskap. Därtill uppmuntrar det också skapandet av kulturella bitar som bibliografiska verk eller musik.
I den meningen består WIPO av 193 medlemsländer. Bland dem kan följande markeras:
- Tyskland.
- USA.
- Indien.
- Kina.
- Japan.
- Colombia.
- Mexiko.
- Kalkon.
Världsorganisationen för immateriella rättigheter
Bland de mål som vi kan lyfta fram av Världsfastighetsorganisationen är följande:
- Erbjud medlemsstaterna en infrastruktur för att göra immateriella system i varje land kompatibla.
- Samarbeta med länder för att förbättra alla fördelar med ett gediget, stabilt och säkert immateriellt system.
- Underlätta informationsflödet mellan länder för att garantera skyddet av immateriella rättigheter i alla medlemsstater.
- Tillhandahålla nödvändig kunskap för att upprätta ett funktionellt immateriellt system.
Världsorganisationen för immateriella rättigheter
När det gäller dess struktur kan vi skilja det på följande sätt:
- Styrande organ: De är beslutsfattarna inom organisationen.
- WIPO: s generalförsamling och församlingarna i medlemsstaterna i varje union.
- WIPO-samordningskommittén.
- WIPO-konferensen.
- Ständiga kommittéer: De olika styrande organen kan skapa uppdrag baserat på behoven i varje omständighet.
- Program och budget (PBC).
- Utveckling och immateriell äganderätt (CDIP).
- Mellanstatliga myndigheter för immateriella rättigheter och genetiska resurser, traditionell kunskap och folklore (CIG).
- Rådgivare för verkställighet (ACE).
- Patenträtt (SCP).
- Varumärkesrätt, industriella mönster och geografiska beteckningar (SCT).
- Upphovsrätt och närstående rättigheter (SCCR).
- WIPO Technical Standards (CWS).
Fördrag som administreras av Världsorganisationen för immateriella rättigheter
WIPO ansvarar för administrationen av 26 fördrag koncentrerade i tre stora grupper:
- Skydd av immateriella rättigheter: Dessa fördrag inkluderar överenskommelsen om hur man skyddar industriell egendom i olika sektorer.
- Pekingfördraget om audiovisuella framträdanden - 2012. Träder i kraft 2020.
- Bernkonventionen - 1886.
- Brysselkonventionen - 1974.
- Madridavtalet - 1891.
- Marrakesh-fördraget - 2013.
- Nairobifördraget - 1981.
- Pariskonventionen - 1883.
- Patentlagfördrag - 2000.
- Fonogramkonvention - 1971.
- Romkonventionen - 1961.
- Singaporefördraget - 2006.
- Varumärkeslagfördrag - 1994.
- Washingtonfördraget - 1989.
- WIPO Copyright Agreement - 2002.
- WIPO-fördraget om framträdanden och fonogram - 1996.
- Register: De olika registreringsmetoderna är överens om beroende på vilken typ av information som ska skyddas.
- Budapestfördraget - 1977.
- Haagavtalet - 1925.
- Lissabonavtalet - 1958. Träder i kraft 1966.
- Madridavtalet och protokollet - 1891.
- Patentsamarbetsfördrag (PCT) - 1970.
- Klassificering: Länderna som följde denna typ av avtal upprättade protokollen för att klassificera vart och ett av registren.
- Locarno Arrangement - 1968.
- Trevligt avtal - 1957.
- Strasbourgavtalet - 1971.
- Wienavtal - 1973.
Slutligen är konventionen från Världsorganisationen för immateriella rättigheter institutionens konstituerande instrument. Det undertecknades 1967 i Stockholm och trädde i kraft 1970.
Sammanfattningsvis är Världsorganisationen för immateriella rättigheter en institution som ansvarar för att samordna medlemsländerna för att garantera och underlätta skyddet av industriell och immateriell egendom.