Socioekonomi - Vad är det, definition och koncept
Socioekonomi är ett paradigm som försöker integrera element som gemenskap och värden i ekonomisk analys. På detta sätt handlar det om att kontextualisera ekonomiska beslut bortom rationalitet.
Socioekonomi föddes som ett förslag i kontrast till nyklassisk ekonomi. Denna skola antar vanligtvis att agenter är rationella. Och baserat på detta anser det att de alltid strävar efter sin egen nytta eller nytta när de konsumerar varor eller tjänster.
Men socioekonomi föreslår att människor inte bara agerar för att söka sin egen fördel. Tja, enligt dessa påverkar det specifika politiska och kulturella sammanhang där de gör det. Med andra ord strävar en individ också till exempel för att främja solidaritet och rättvisa.
Sett på ett annat sätt finns det faktorer, såsom vissa värden, som också kommer att påverka människors beslut, utöver maximering av nyttan som föreslagits av den nyklassiska skolan och teorin om förväntad nytta.
Vi måste komma ihåg vid denna tidpunkt att socioekonomin föreslår en tvärvetenskaplig strategi för ekonomiska beslut, som till exempel tar hänsyn till delar av sociologi, psykologi och statsvetenskap.
Detta är inramat inom ekonomisk heterodoxi, och många nobelpristagare inom detta område sticker ut, som Daniel Kahneman eller Richard Thaler.
Amitai Etzioni och socioekonomi
Sociologen Amitai Etzioni är kanske den mest anmärkningsvärda författaren till socioekonomi. I sitt arbete «Den moraliska dimensionen. Mot en ny ekonomi ”, lyfter baserna för denna tankeström i motsats till nyklassisk ekonomi.
Etzioni, som har arbetat vid Columbia University och Harvard Business School, hävdar att det inte räcker att studera ekonomiska beslut som ett resultat av kostnads-nyttoanalys. I stället bör samhället introduceras som en nyckelaktör i människors beteende.
För Etzioni agerar personen inte isolerat och söker sin egen nytta eller nöje, men det finns normativa (lagar) och affektiva faktorer kopplade till samhället som påverkar dem.
Dessutom ifrågasätter Etzioni att individer alltid fattar de mest rationella besluten, isolerat, jämfört med det organiserade kollektivet. Det vill säga att en direktion till exempel kan fatta ett rationellt beslut, säger akademikern.
Socioekonomisk tillämpning
Ett praktiskt sätt att förstå socioekonomi är när vi studerar de olika grupperna i en befolkning. Det räcker inte att klassificera individer bara utifrån deras inkomstnivå, utan bland annat på utbildningsnivå, yrke (oavsett formell eller informell), tillgång till offentliga tjänster.
Detta gör det möjligt för oss att göra en bredare analys av befolkningsgrupperna. Två personer med samma inkomstnivå kan fatta ett annat beslut i samma situation (till exempel leverans av en bonus) om de har en annan arbetssituation, kanske den ena är formell och den andra är informell.
På samma sätt kan vi jämföra olika länder. Kanske har två nationer en liknande bruttonationalprodukt per capita. De politiska friheterna är dock olika, så välbefinnandet är annorlunda i båda fallen.
