Krisen, men ännu mer den tekniska revolutionen, har påverkat banksektorn kraftigt. Det finns många experter som indikerar att bankkontor kommer att försvinna på samma sätt som telefonbås försvann. Men i detta sammanhang, hur har antalet bankkontor i världen utvecklats?
Utvecklingen av antalet bankkontor har inte varit densamma i alla länder. De minst utvecklade länderna har upplevt en märkbar ökning av antalet bankfilialer per 100 000 invånare. De mest avancerade länderna, främst i Europa, har å sin sida minskat antalet bankfilialer.
Således har länder som Peru, Ecuador eller Bolivia upplevt, om än gradvis, antalet bankfilialer. Men Colombia är det land som sticker ut mest. Inte bara i Latinamerika utan över hela världen. Det är därför det för övrigt förtjänar en separat behandling.
OBS: San Marino utesluts från analysen på grund av sin lilla befolkning, knappt 30 000 invånare.
De tio länder som har flest bankkontor per invånare
Även om antalet bankkontor i avancerade länder fortsätter att minska, finns det fortfarande många länder på nivåer över OECD-genomsnittet. Mest europeiska länder.
OECD-genomsnittet är 22 bankkontor per 100 000 invånare. Däremot mer än dubbelt så många länder som Spanien eller Bulgarien. Allt sägs, stater som Luxemburg eller Schweiz, eftersom de är skatteparadis, kanske detta faktum är mer motiverat.
Trots ovanstående har dock minskningen varit anmärkningsvärd - cirka 25% i Luxemburg och Schweiz under krisen. Spanien har å sin sida drabbats av en minskning med mer än 40% av antalet befintliga bankfilialer.
Jämförelse av USA och Europa som referensområden över hela världen återspeglas minskningen tydligt. Speciellt i Europa. Går från 34 filialer 2009, till 24 år 2016.
Vilket gör det tydligt att effekterna av den senaste krisen har varit mycket olika i USA och Europa.
Fallet med Colombia: 276 filialer per 100.000 invånare
Fallet i Colombia är mycket slående. Så mycket att det är förvånande hur lite information det finns i detta avseende. Befolkningen i Colombia har inte slutat växa. Således har den spektakulära ökningen av detta förhållande inget att göra med en minskning av befolkningen.
Det är också slående att grannländerna inte har upplevt en ökning eller liknande. Vad händer då i Colombia? Varför finns det så många bankkontor?
Detta märkliga faktum har att göra med redovisningen som utförs av Världsbanken som en bankfilial. I själva verket, om vi bara räknar kontoren, skulle Colombia ha cirka 12 bankkontor för varje 100.000 invånare. Det som förändrar allt är figuren för bankkorrespondenten.
Den här typen av tjänster har utvecklats mycket i Colombia. Antag till exempel en liten stormarknad. Denna lilla stormarknad tecknar ett avtal med en viss bank. Tack vare detta kan snabbköpet erbjuda grundläggande tjänster som att betala räkningar eller kontantuttag. Allt detta utan att behöva gå till ett bankkontor.
Framtiden för bankfilialer
När vi pratar om minskningen av bankfilialer hänvisar vi i allmänhet till de avancerade länderna. Riktmärket fastställs av OECD-genomsnittet på 22 bankkontor per 100 000 invånare. Åtminstone, ja, på kort sikt.
Varför på kort sikt? För på lång sikt, som dikteras av den senaste rapporten från konsultföretaget pwc, går trenden med traditionell bankvägen mot försvinnande.
Denna trend har inte bara att göra med en kostnadsfråga. Uppenbarligen är en applikation för att hantera traditionella banktjänster mycket billigare än att ha ett öppet kontor i varje kvarter. Minskningen har dock att göra med förändringen i kundvanor.Livets snabba takt, ökad kunskap inom ny teknik och den lika viktiga ökningen av kunders ekonomiska utbildning, gör att trenden kan fortsätta och accelerera över tiden.Sammanfattningsvis verkar trenden mot minskning av bankfilialer ostoppbar. Försvinner bankkontor helt? Den enda tiden kommer att visa. Men det som står klart är att det varje gång kräver mindre ansikte mot ansikte banktjänster. Det är inte längre en fråga om utbud, utan snarare om efterfrågan. Med andra ord är det inte en fråga om banker som vill sänka kostnaderna för det. Banker måste sänka kostnaderna eftersom det inte längre är vettigt att debitera sina kunder för tjänster som de själva inte kräver.