Ett ord har upprepats ofta i företagspressen under de senaste månaderna. Detta är den så kallade vinstvarningen eller vinstvarningen. Just år 2018 har präglats av överflödet av dessa vinstvarningar. Och det är att ekonomiska händelser som handelskriget mellan Kina och USA, Brexit, de starka oljeprisvariationerna, höjningen av råvarupriserna eller fluktuationerna i valutor har gjort att många företag måste meddela nedåt ändringar av resultatprognosen.
Låt oss börja med att förklara vad vinstvarningen, även känd som en vinstvarning, består av. En vinstvarning är ett meddelande om en förändring i förväntat resultat, som kan öka eller minska. Det bör inte glömmas bort att en stor del av de börsnoterade företagen har skyldighet att informera sina aktieägare om vinstutsikterna. I allmänhet ger vinstvarningar vanligtvis dåliga nyheter, eftersom det är vanligt att företag meddelar nedskärningar i sina vinster.
Effekter av vinstvarning
Både små och medelstora investerare och finansiella mellanhänder lägger stor vikt vid denna typ av varning. Bevis på detta är den inverkan som vinstvarningar har på värdet på ett företags aktier. Beroende på om en ökning eller minskning av vinsten tillkännages, kommer aktiens pris att handlas högre eller lägre.
Utan tvekan är en vinstvarning en typ av meddelande som vanligtvis faller som en kanna kallt vatten bland investerare, eftersom det vanligtvis leder till att aktiernas värde sjunker.
Det är bekvämt att analysera hur investerare agerar på nyheterna om en vinstvarning. Erfarenheten har således visat att om det finns en prognos om minskad vinst kommer investerare att försöka sälja aktierna. Tvärtom, om en vinstökning ökas, vill alla köpa aktier i det aktuella företaget.
Mellan företag inom samma sektor
Det är intressant att studera beteendet hos en vinstvarning mellan företag inom samma sektor. Det har förekommit situationer där en vinstvarning från ett visst företag hamnar på andra företag inom samma sektor. Ta till exempel fallet med marknadsförings- och kommunikationsföretaget WPP. WPP är en reklamjätt och dess resultatvarning påverkade aktiekursen för företag inom kommunikationssektorn som Mediaset och Antena 3 negativt.
Varför finns det så många vinstvarningar nuförtiden?
Om vi tittar på den globala ekonomins förhållande till företags resultatvarningar är sambandet tydligt. Som vi tidigare förklarade har utsikterna till en avmattning i den globala ekonomin, Brexit, ökningen av protektionism och den nya regleringen av bland annat förorenande utsläpp för fordon orsakat en verklig våg av varningar om vinster. Allt detta har påverkat företag inom textilsektorn, bilindustrin, flygbolagen och andra konsumentsektorer. Därför har de tvingats tillkännage nedskärningar i sina resultatprognoser.
Att den ekonomiska marschen och de politiska händelserna påverkar företagens vinster och priser är ett obestridligt faktum. Tre händelser har haft en speciell inverkan på de många vinstvarningarna som meddelades 2018:
- Protektionismens uppkomst
- Starka fluktuationer i oljepriset
- Devalveringen av valutor i Latinamerika
Handelskrig
I en värld med en globaliserad ekonomi har den kommersiella pulsen mellan Kina och USA haft en enorm inverkan på affärsverksamheten. De tullar som den amerikanska regeringen Donald Trump har infört för stål och aluminium har haft hårda konsekvenser för olika industrisektorer.
Effekterna av taxor har varit mest märkbara i bilindustrin. Företag som Daimler, BMW, Audi, Porsche och däcktillverkaren Continental har inget annat val än att meddela nedskärningar i sina vinstprognoser.
Ökningen av protektionistiska åtgärder har dock inte varit den enda faktorn som har haft en negativ inverkan på nedgången i bilföretagens vinst. Och kampen mot utsläpp har varit en revolution i kampen mot klimatförändringar. Samtidigt har det haft en skadlig inverkan på biltillverkarna, som tvingats möta högre kostnader.
Oljepriser och devalvering av valutor
Ingen kan förbli omedveten om fluktuationer i oljepriserna. Precis har prisökningen på råolja under 2018 slutat leda till en ökning av transportkostnaderna, vilket minskat marginalerna för många företag i denna sektor och påverkat flygbolag som särskilt Ryanair och Norwegian.
Vi bör inte heller ignorera effekterna av valuta devalvering bland de stora ekonomiska makterna i Latinamerika. Således har Brasilien och Argentina devalverat sina respektive valutor. Detta har väsentligt skadat viktiga distributionsgrupper som DIA, ett faktum som vi redan noterade i vår artikel "nycklarna till DIA: s kollaps på aktiemarknaden".