De monetära aggregaten är de element som utgör penningmängden eller penningmängden.
Därför avser monetära aggregat den totala summan pengar som cirkulerar i en ekonomi. Således är måtten på begreppet pengar mer likvida, det vill säga de element som används som betalningsmedel i ekonomin mätt genom finansinstitutens skulder.
Sett på ett annat sätt är monetära aggregat en skuld för centralbanken som ger ut sedlar och mynt och en tillgång för den som äger pengarna.
Typer av monetära aggregat
Det finns tre typer av monetära aggregat definierade av de allra flesta centralbanker:
- M1: De är sedlar och mynt i allmänhetens händer.
- M2: Det är summan av M1 plus kortfristiga insättningar (upp till två år), sparböcker, efterfrågekonton och de dagliga återköpsavtalen som människor har i det finansiella systemet.
- M3: Det är summan av M1, M2, andelarna i penningmarknaden och penningmarknadsinstrument, såsom privata och offentliga obligationer (statsskuldväxlar) utgivna med en löptid på upp till två år, löptider och återköpsavtal.
I vissa länder betraktas även monetära aggregat till M4, M5 och M6.
De monetära aggregaten i schematisk form är:
Det sätt som Europeiska centralbanken använder för att mäta dessa monetära aggregat sker genom den konsoliderade balansräkningen för de monetära finansinstitut (MFI) som är bosatta i euroområdet och som är emittenter av pengar. Från denna balans kan motsvarigheterna till de monetära aggregaten beräknas.
Om vi tar ett exempel, låt oss säga att du går till en bank för att öppna ett konto, nämnda insättning är en skuld för den banken och anses och ingår i den smalare sammanlagda M1.