Förmåga att betala - Vad det är, definition och koncept

Innehållsförteckning:

Förmåga att betala - Vad det är, definition och koncept
Förmåga att betala - Vad det är, definition och koncept
Anonim

Förmågan att betala är en indikator som försöker mäta sannolikheten för att en enskild person eller ett företag måste försumma sina ekonomiska skyldigheter gentemot en borgenär.

Förmåga att betala är den existerande sannolikheten för att ett företag eller en enskild person inte kan betala sina skulder med en eller flera borgenärer. Denna storlek används som en indikator som försöker mäta företagets solvens mot sina skulder, vilket gör det möjligt att fatta beslut i skuldförhållanden med de olika borgenärerna.

Det är en mycket använd indikator, vanligtvis inom banksektorn. Förmågan hos detta att mäta en persons kreditbetyg leder till att den används upprepade gånger för utvärdering av godkännande eller förnekande av krediter.

Även om användningen är nära kopplad till bank, kan denna storlek också användas individuellt. Denna indikator är också mycket användbar för beslutsfattande i vår inhemska ekonomi.

Vad är förmågan att betala för?

Betalningsförmågan är en ganska omfattande indikator. Vi pratar om en indikator som mäter en persons eller ett företags solvens för att möta eventuella skulder. När man vill begära ett banklån, liksom en kredit, är denna storlek en av de många statistik som används för beslutsfattande vid godkännande av nämnda finansiella produkter.

Även i privatekonomin. På samma sätt, när vi ansöker om ett mikrokredit, en inteckning samt ett kreditkort, är också betalningsförmågan en pålitlig indikator. Betalningsförmågan har blivit en mycket återkommande indikator för kontrollen av den personliga ekonomin. Med denna indikator kan vi snabbt och exakt känna till våra finansers förmåga att stödja en viss skuld.

I näringslivet är betalningsförmågan en mycket använd indikator. Tillsammans med andra är betalningsförmågan en av de många indikatorer som används i det dagliga livet för ett företag. Detta visar oss förmågan att hantera betalning av fordringsägare, antagande av investeringar samt beslutsfattande inom finansavdelningen. Även relationen med leverantörer, där den används för att fatta beslut löpande.

Betalningsförmågan, i scenarier där det som mäts är betalningsförmågan för ett land eller ett territorium, är relaterat till andra indikatorer. För att mäta ett lands relativa solvens innan betalningen av dess förpliktelser, i ekonomi, antar betalningskapaciteten namnet riskpremie. Även om det inte är detsamma är riskpremien en generaliserad indikator för statsskulder som mäter den befintliga risken att ett land jämfört med ett annat inte uppfyller sina skyldigheter gentemot sina borgenärer. Således har ett land som har en lägre riskpremie troligen större betalningsförmåga.

Ju större betalningsförmåga, desto mindre kostar det att låna från borgenärer. Medan ju lägre betalningsförmåga, risken för fallissemang ökar och skuldkostnaderna eller skuldsättningen tenderar att vara högre.

Hur beräknas betalningsförmågan?

Analysen av betalningskapaciteten är en nödvändig analys så länge vi vill gå till ett finansinstitut för att begära en skuld, liksom om vi vill kontrollera vår personliga ekonomi. Att känna till vår betalningskapacitet har inte bara fördelar för beslutsfattandet, utan det gör det också möjligt för oss att känna till den skuldkapacitet som vår ekonomi har på ett enkelt och exakt sätt.

Även om det inte finns något generiskt samförstånd i analysen för att mäta en individs eller persons betalningskapacitet, tar finansinstitut vanligtvis hänsyn till en serie vanliga variabler. Dessa variabler gör det möjligt för oss att känna till företagets eller individens betalningskapacitet genom en enkel formel.

Om vi ​​vill veta betalningskapaciteten behöver vi veta följande information:

  • Inkomst
  • Kostnader
  • Tillgängligt
  • Oförutsedda utgif.webpter
  • Eventuella utgif.webpter

(*) Kom ihåg att inkomst måste beräknas när vi har dragit av skatt.

Först gör vi ett inkomstförhållande där vi inkluderar alla inkomstkällor. Om vi ​​har rörlig inkomst måste vi beräkna genomsnittet av denna inkomst så att vi kan extrahera en mer konstant variabel:

  • Lön / månad: $ 2000
  • Låg kommersiell hyra / månad: 800 $
  • Extra tjänster som frilansare / månad: $ 200

För det andra gör vi en lista över alla våra utgif.webpter på samma sätt. Här anger vi fasta och rörliga kostnader. Om vi ​​har en kostnad som inte ges på månadsbasis kan vi göra en proration så att vi får en månadsavgif.webpt för den användbara jämförelsen av variabler:

  • Inteckning: 250 dollar
  • Transport: $ 50
  • Fritid: 200 $
  • Mat: 200 dollar
  • Kostnader för el och vatten, internet, etc.: $ 100

För det tredje, när vi har den totala inkomsten, liksom de totala utgif.webpterna, fortsätter vi med att beräkna tillgängliga. Formeln för att beräkna tillgängligt är ganska lätt, eftersom det räcker för att subtrahera intäkter och kostnader. Den resulterande skillnaden anses vara tillgänglig:

  • Total inkomst: 3000 dollar
  • Totala kostnader: 800 $
  • Tillgängligt: ​​2200 $

För det fjärde, eftersom vi vanligtvis inte har ett så konstant liv, kan det i våra dagliga oförutsedda händelser eller kostnader förekomma att vi inte kan kvantifiera så enkelt eftersom de är slutgiltiga. För att göra detta kommer vi att gå vidare till metoden för att beräkna både eventuella och oförutsedda kostnader. Det räcker att lägga till en serie procentsatser till det tillgängliga värdet, som härrör från subtraheringen mellan den totala inkomsten och de totala utgif.webpterna.

För oförutsedda utgif.webpter kommer vi att tillämpa 20% av det tillgängliga värdet. För eventuella utgif.webpter kommer vi att tillämpa 10% på tillgängligt värde, men efter oförutsedda händelser. Låt oss se nästa:

  • Oförutsedda kostnader: Tillgängligt värde * 0,20 = X
  • Tillgänglig efter eventualiteter: Tillgängligt värde - X = Y

När vi går vidare till beräkningen får vi följande:

  • Oförutsedda utgif.webpter: $ 2200 * 0,20 = $ 440
  • Tillgänglig efter oförutsedda utgif.webpter: $ 2200 - $ 440 = $ 1,760

Nu beräknar vi det tillgängliga beloppet efter eventuella utgif.webpter:

  • Eventuella utgif.webpter: Tillgängliga efter oförutsedda utgif.webpter * 0,10 = X
  • Tillgänglig efter oförutsedda utgif.webpter: Tillgänglig efter oförutsedda utgif.webpter - X = Y

Nu går vi vidare till beräkningen och får följande:

  • Eventuella kostnader: 1760 $ * 0,10 = 176 $
  • Tillgängligt efter event: 1760 $ - 176 $ = 1 584 $

På detta sätt skulle allt redan beräknas och vi skulle bara behöva veta vår betalningskapacitet. För att göra detta kommer vi att beräkna det, så att vi kan placera det inom ett intervall, i relativa termer. På detta sätt, om vi vill veta betalningskapaciteten, i procent, utför vi följande formel:

  • Förmåga att betala: Tillgängligt efter eventual / Total inkomst = X

Om vi ​​går vidare till beräkningen får vi följande:

  • Förmåga att betala: $ 1584 / $ 3000 = 0,528
  • Betalningskapacitet (%): 52%

På detta sätt har vi fått fram att betalningskapaciteten i antagandet är mycket hög.

Parametrarna bland vilka mätningen beaktas är:

  • Under 10%: låg kapacitet.
  • Mellan 10% och 30%: medelkapacitet.
  • Mer än 30%: hög kapacitet.

Med tanke på att kapaciteten i exemplet är 52%, finner vi att betalningskapaciteten i detta fall skulle vara hög, så att du - i allmänhet - inte borde ha problem när det gäller att uppfylla ekonomiska skyldigheter.