Mänskliga rättigheter är en serie inneboende befogenheter för alla människor, oavsett nationalitet, kön, religion eller andra egenskaper.
Med andra ord är dessa rättigheter attribut som måste erkännas till alla människor enbart på grund av deras mänskliga tillstånd.
Läran om mänskliga rättigheter är mycket bred och den diskuteras fortfarande. Tanken är alltså att fler och fler individer kan njuta av en högre livskvalitet, vilket måste garanteras av regeringarna.
Några av de främsta mänskliga rättigheterna är bland annat frihet, säkerhet, underkastelse av slaveri, icke-tortyr.
Kännetecken för mänskliga rättigheter
De viktigaste egenskaperna hos mänskliga rättigheter är:
- Oåterkallelig: De kan inte elimineras.
- Ej överförbar: De kan inte överföras till en annan person.
- Icke-att avstå från: En individ kan inte vägra att åtnjuta sina rättigheter.
- Odelbar: De måste uppfyllas helt, inte hälften.
- Universell: Det gäller alla människor utan åtskillnad.
Vid denna tidpunkt bör det noteras att rättigheter kan begränsas under vissa omständigheter, särskilt när ett brott begås, till exempel rån eller mord. I detta fall berövas individen sin rätt till frihet att skydda andras säkerhet och i princip förväntas gärningsmannen bygga om och kunna återintegreras i samhället i framtiden.
En annan omständighet där rättigheterna är begränsade är ett undantagstillstånd, till exempel på grund av en pandemi. I dessa fall kan människors rörelsefrihet begränsas för att undvika massiva infektioner och minska antalet dödsfall.
Mänskliga rättigheters historia
Erkännandet av mänskliga rättigheter hade sin första milstolpe med deklarationen om mänskliga rättigheter och medborgare från 1789. Detta godkändes av den franska nationella konstituerande församlingen den 26 augusti samma år. Det erkänner rätten till frihet, jämlikhet, egendom, säkerhet och motstånd mot förtryck.
Med detta uttalande försökte man föreslå en förändring av hur samhället fungerade fram till dess, med ett kastsystem, med en etablerad hierarki. Även om ingenting uttryckligen nämndes om slaveri och kvinnors rättigheter.
I dessa idéer om den franska revolutionen, om frihet, jämlikhet och broderskap, inspirerades också rörelsen för USA: s oberoende, ett land där den avskaffande rörelsen mot slaveri senare uppstod.
Senare, efter andra världskriget, uppstod FN (FN) vars huvudorgan, FN: s generalförsamling, antog den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna (UDHR) den 10 december 1948 i Paris. I detta dokument skickades cirka 30 artiklar med de mänskliga rättigheterna som grundläggande.
UDHR diskuterades, det bör noteras, av ett orienteringsdokument, men inte en pakt. Kort sagt indikerar det att alla män och kvinnor har samma rättigheter och värdighet. Således avvisas slaveri, slaveri, tortyr och andra handlingar som kan betraktas som omänskliga, förnedrande eller grymma.
Därefter undertecknades avtal som den europeiska konventionen om mänskliga rättigheter (1950), de internationella konventionerna om mänskliga rättigheter (1966) och den amerikanska konventionen om mänskliga rättigheter (1969). Detta är inte längre avsiktsförklaringar utan snarare åtaganden från de undertecknande länderna.
Digitala rättigheter
Med ny teknik och massifiering av Internet har diskussionen om digitala rättigheter fått relevans. Dessa är rättigheterna till åtkomst och användning av digitala medier. Detta via datorer och andra elektroniska enheter.
På samma sätt hänvisar dessa digitala rättigheter bland annat till yttrandefrihet, integritet på Internet och glömska. Det senare innebär att en enskild person kan begära att informationen raderas eller blockeras från det förflutna på webben, med tanke på att även om det är sant är det inte relevant eller kanske föråldrat eller kränker deras integritet.