Kapitalmarknaden är den som marknadsagenterna går till både för att finansiera sig på medellång och lång sikt (över 18 månader) och för att göra investeringar. Genom att handla långsiktiga tillgångar än på penningmarknaden inför du större risker.
Denna marknad kännetecknas och skiljer sig från penningmarknaden i två aspekter:
- Risk: Graden av risk för emittenter på kapitalmarknaden sträcker sig till ett stort antal agenter; Statligt garanterade offentliga emittenter, högriskemittenter, företag med olika kreditbetyg eller stater med olika risknivåer.
- Likviditet: Medan emitterade penningmarknadspapper var helt likvida finns det en stor mångfald av likviditet på kapitalmarknaderna. Från lätt placerade värdepapper på sekundärmarknaden till värdepapper vars vanliga strategi är att hålla dem till förfall.
Denna marknad är uppdelad i:
- Räntemarknaden.
- Aktiemarknad.
- Marknaden för kredit och derivat.
Räntemarknaden
Räntebärande värdepapper (obligationer, räkningar etc.) handlas på denna marknad och därför är innehavaren en borgenär för det emitterande företaget. Detta kallas också kreditmarknaden.
På aktiemarknader köper en aktieinnehavare en del av företaget. Därför har innehavare av räntebärande tillgångar eller aktier en annan rättslig ställning, och detta kommer att återspeglas i de skyldigheter som var och en måste stå inför i händelse av en kredithändelse, skillnaderna är anmärkningsvärda.
Aktiemarknad
Det är marknaden där aktier handlas, känd som aktiemarknaden. För detta delar företag som är noterade på aktiemarknaden sitt kapital i delar och det är vad de kallar aktier (andelar i företagets kapital).
Företag kan välja att lägga ut hela eller delar av sina aktier (kapital) till försäljning, normalt genom ett offentligt erbjudande om försäljning.
Beträffande aktiemarknaden är en indikator som vanligtvis används för att mäta vikten marknadsvärdet för de värdepapper som handlas i förhållande till bruttonationalprodukten (BNP), trots att aktiemarknadsindexen i varje land är mest använda på denna marknad.
Derivatmarknaden
De är marknader härledda från andra marknader. Det är därför produkterna som handlas på dessa marknader kallas finansiella derivat.
Derivat kan ha så underliggande tillgångar som olika tillgångar som ett lager, en obligation, en ränta eller en råvara.
Eftersom de är en så stor marknad och med en sådan mängd produkter klassificeras de ibland separat från kapitalmarknaderna.
Se typer av finansmarknaderNedan kan du se en sammanfattning av de viktigaste derivatmarknaderna:
Marknadsföra | reglerad | Marknadsföra | OTC | ||||
---|---|---|---|---|---|---|---|
Underliggande tillgång | Futures | Val | Byta | Fram | Val | CFD: er | |
Aktieindex | Framtiden på IBEX | Alternativ på framtida värde för IBEX | Aktieswap | Rygg mot rygg | ej tillämpligt | CFD: er om index | |
Typ av intresse | Framtida Euribor | Alternativ på framtida Euribor | Ränteswap (IRS) | Terminsavtal (FRA) | Räntetak och golv Byte Grundbyte | ej tillämpligt | |
Obligationer | Framtiden för obligationer | Option på obligationer | Tillgångsbyte | Återköpsavtal | Option på obligationer | ej tillämpligt | |
Insatser | Framtiden för aktier | Aktieoption | Aktieswap | Återköpsavtal | Stock Alternativoption Turbooptioner | CFD: er på aktier | |
FOREX | Framtida FX | Option på FX-framtiden | Valutaväxling | FX framåt | FX-alternativ | CFD: er på valutor | |
Råmaterial | Råvaruterminer | CFD på råvaror | |||||
Kreditrisk | ej tillämpligt | Credit default swap (CDS) | ej tillämpligt | Kreditinställningsalternativ | ej tillämpligt |
Ibland utförs till exempel hanteringen av kreditpositioner genom att säkra ränteriskkomponenten genom ett räntederivat (ränteswapp -IRS) och sedan hantera vad som kallas spreadkredit (vilket är procenten eller baspoängen att en emittent betalar på EURIBOR eller LIBOR som tas som referens).