Den lägsta interprofessionella lönen (SMI) avser en högsta lön nedan som regleras av lag som en arbetare ska tjäna. Med andra ord indikerar det det minsta som en arbetare måste betala enligt lag.
Det finns många ekonomiska teorier om fördelarna och nackdelarna med att fastställa en minimilön. Vi ska analysera dem i detalj.
Fördelar med minimilönen
Det finns flera argument för minimilönen. Dessa är de viktigaste:
- Det är socialt bekvämt, eftersom fastställandet av en minimilön ökar inkomsterna för låginkomsttagare. Således har alla arbetande medborgare tillräcklig köpkraft för att leva ett anständigt liv.
- Genom att ha högre löner ökar den inhemska konsumtionen: Detta stärker den totala efterfrågan, stimulerar ekonomisk tillväxt, ökar produktionen och den efterföljande genereringen av sysselsättning.
- Stöd till fördelning av välstånd: Det kapital som skulle användas för företagsvinster kommer att användas för att betala arbetare.
- Eliminera osäkerhet och arbetskraftsutnyttjande, eftersom det inte finns någon som tar ut mindre än ett visst belopp.
För det första finns det ett socialt argument som argumenterar för att en lön som är mindre än ett visst belopp inte räcker för att kunna klara de kostnader som krävs för att leva ett anständigt liv, som att ha förmågan att ha ett hem och höja en familj under förhållanden.
SMI-anhängare hävdar att fastställandet av en minimilön skulle leda till en ökning av den inhemska konsumtionen genom en dubbel effekt: å ena sidan skulle en ökning av arbetarnas nominella inkomst förbättra deras köpkraft; Å andra sidan skulle en omfördelning av inkomsterna till de mest missgynnade sektorerna öka utgif.webpterna på grund av den högre marginella konsumtionsbenägenheten för dessa grupper.
Således skulle en ökning av SMI stärka den totala efterfrågan via inhemsk konsumtion och därför stärka återhämtningen av produktion och sysselsättning.
På samma sätt hävdar de att en högre SMI också skulle ha viktiga omfördelningseffekter utan att det behövdes någon finanspolitisk insats. Enligt denna analys dras de resurser som företagen avsätter för att täcka löneökningen från företagens vinster. Detta innebär att de lägst betalda arbetarna fortsätter att få en inkomst som annars skulle gå till ägarna, som vanligtvis har en högre inkomstnivå. På detta sätt skulle en ökning av SMI bidra till att minska de sociala ojämlikheterna utan att behöva tillgripa offentliga utgif.webpter, vilket är fallet med många socialpolitiska åtgärder för detta ändamål.
Utan en minimilön kan lönerna vara mycket osäkra eftersom det är upp till arbetsgivaren att fastställa lönen. Det verkar som att på detta sätt kommer arbetsmarknaden att balansera antalet personer som vill arbeta med dem som vill anställa. Men kom ihåg att med så låga löner kanske inte arbetare vill arbeta. Därför skulle osäkerhet på jobbet öka, vilket kan påverka produktivitet och konkurrenskraft.
Slutligen bekräftar SMI: s försvarare att förekomsten av en minimilön är ett effektivt instrument i kampen mot exploatering av arbetskraft, eftersom det förstärker arbetarnas ställning som annars skulle ha svårigheter när de förhandlade om sina löner. Samtidigt skulle en högre SMI bidra till att öka humankapitalbildningen och minska tillfällig anställning, eftersom arbetsgivare ofta är mer öppna för att investera i högre lönearbetare på lång sikt.
Nackdelar med minimilönen
Emellertid är SMI också öppen för mindre positiv analys. De tre huvudargumenten mot minimilönen är följande:
- Effekten på konsumtionen är bara användbar på kort sikt och den enda effekten på medellång sikt är att generera inflation. Detta minskar köpkraften för låginkomsttagare som är beroende av fasta förmåner, t.ex. pensionärer och arbetslösa.
- Minimilönen ökar arbetslösheten: Färre företag kan anställa eftersom det skulle innebära att betala mer än vad de anställda kan generera med det arbetet. Dessutom minskar du möjligheten för nyanställda genom att minska affärsvinsterna.
- Det genererar en ökning av den underjordiska ekonomin, om det finns arbetare som är villiga att arbeta för mindre än minimilönen.
Vi kommer att analysera de tre huvudsakliga nackdelarna i detalj:
För det första påpekar minimilönens förföljare att den positiva effekten på konsumtionen bara skulle ske på kort sikt, eftersom de ökade arbetskraftskostnaderna slutligen skulle överföras till priserna (generera inflation) och arbetarna tappade maktköp. kraft som de först hade fått.
Därefter kunde den inhemska konsumtionen bara förbättras något tack vare den monetära illusionen, och myndigheterna borde vidta åtgärder för att undvika att hamna i en ond cirkel av inflation och löneversioner.
Å andra sidan är SMI: s omfördelningseffekter inte heller tydliga, eftersom dess försvarare antar att minimilönen subtraherar affärsförmåner som annars skulle komma i händerna på ägare med högre inkomstnivå. De glömmer emellertid att dessa vinster vid många tillfällen återinvesteras i företaget (vilket förbättrar arbetarnas villkor själva) och att många av aktieägarna i själva verket är människor med medelhög och till och med låg inkomst. Dessutom kan inflationen som genereras av ett högre SMI minska köpkraften för låginkomstsektorer som är beroende av fasta förmåner, t.ex. pensionärer eller arbetslösa som överlever tack vare offentligt stöd.
Dessutom kan man hävda att en alltför hög SMI kan ha en skadlig effekt på arbetslösheten, eftersom det skulle kunna driva de lägst betalda arbetarna ut ur arbetsmarknaden. Men om det inte finns någon minimilön, eller om den är mycket låg, skulle företag betala arbetare mindre, och på detta sätt, med lägre arbetskraftskostnader, skulle de vilja anställa mer personal, vilket skulle minska arbetslösheten.
Detta innebär till exempel att en minimilön på 2000 euro skulle förhindra tillgång till ett jobb för alla som inte kan kräva det beloppet för sitt arbete. För det enkla faktumet att det bidrar till ett lägre värde till företaget. Det vill säga den inkomst som arbetaren genererar för företaget är mindre än den lön som företaget måste betala för arbetet. Dessutom, om detta varar över tiden och händer med många arbetare i samma företag, kan denna situation leda till konkurs och alla anställda i företaget hamnar förlorade sina jobb.
Av denna anledning kan skuggekonomin öka. Vid många tillfällen (särskilt i mindre utvecklade länder) ökar SMI som inte följer utvecklingen av verklig produktivitet bara främjar svart arbete och har liten inverkan på arbetarnas liv. Så minimilönen kan sluta skada just de som den är avsedd att hjälpa till.
