Lobbygrupp - Vad det är, definition och koncept

Innehållsförteckning:

Lobbygrupp - Vad det är, definition och koncept
Lobbygrupp - Vad det är, definition och koncept
Anonim

En lobbygrupp, vanligtvis känd som en lobby, är en grupp människor som har gemensamma intressen. Huvudsyftet med dessa är att påverka politiska beslut och vidta åtgärder för att främja beslut som är gynnsamma för deras intressen.

Lobbygruppen eller tryckgruppen, som namnet antyder, avser en grupp människor som under samma eller liknande intressen främjar konkreta åtgärder för att påverka politiska beslut. Dessa åtgärder består av användning av inflytande i den offentliga förvaltningen, med hjälp av tryckverktyg för antagande av riktlinjer med fokus på gruppens intressen.

Det finns lobbygrupper i nästan alla sektorer, liksom organisationer. Av denna anledning har de olika regeringarna, med tanke på deras stora implikationer i moderna demokratier, reglerat sin existens under offentliga register.

Intressegrupper

Lobbyhistoria

Ursprunget till termen lobbying går tillbaka till 1800-talet. Under detta sekel, 1830, användes termen lobby i Storbritannien för att hänvisa till salarna på underhuset. I dessa korridorer träffade medlemmarna i de olika lobbygrupperna parlamentsledamöterna för att diskutera den politik som tillämpades i landet.

På samma sätt bosatte sig befälhavaren för unionsarmén Ulysses S. Grant under inbördeskriget i USA i en hotelllobby efter branden som förstörde Vita huset. Denna lobby fylldes med tidens gång med medlemmar i de olika lobbygrupperna som generalen diskuterade de handlingar som både han och president Lincoln vidtagit. Beslut som, som man kan förvänta sig, hade återverkningar på tryckgruppernas intressen.

Stora amerikanska presidenter, som president John F. Kennedy, hänvisade till lobbyer under sin tid. Lobbygrupper är utbredda och nedsänkta i det amerikanska och brittiska politiska livet, där de försöker påverka de politiska besluten från parlamentsledamöterna baserat på deras intressen.

Denna praxis började med tiden spridas över hela världen. I alla världens olika demokratier har således lobbygrupper stor närvaro. En närvaro som är laglig enligt en förordning som har tvingat dem att registrera sig i ett offentligt register, vilket eliminerar den komponent som överskuggade siffran för dessa tryckgrupper.

Typer av lobbygrupper

Bland lobbygrupper finns flera klassificeringar. Dessa tryckgrupper kan, beroende på deras intressen, klassificeras i tre typer. Beroende på ditt sätt att organisera, dina avsikter såväl som raison d'être, kommer lobbygruppen att variera från klass till klass.

Med hänvisning till de klasser som kännetecknar aktiviteten hos en lobbygrupp kan vi markera följande tre:

  • Ekonomiska agenter: arbetsgivare, affärs- och finansgrupper, yrkesorganisationer, fackföreningar, federationer, fackföreningar etc.
  • Medborgarföreningar: tankegrupper, grannskapsföreningar, husägarföreningar etc.
  • Icke-statliga organisationer: miljöorganisationer, stiftelser, välgörenhetsorganisationer etc.

Beroende på de olika gruppernas utgångspunkt, tenderar de att agera på ett eller annat sätt. Alla måste regleras av territoriet och kontrolleras av ett offentligt register som är tillgängligt för medborgarna.

Exempel på lobbygrupper

Även om vi inte identifierar dem vid första anblicken, är lobbygrupper, som vi sa, mycket närvarande i våra liv. Vi ser ständigt lobbygrupper i media utan att inse att de är det. Detta beror på att de vanligtvis inte kallas en lobby eller lobbygrupp. Men deras intressen och mål är en lobbygrupp.

Exempel på de mest framstående lobbygrupperna är följande:

  • Fackförening.
  • Fackliga kollektiv.
  • Arbetsgivarnas arbetsgivare.
  • Yrkesföreningar.
  • Tankeföreningar.
  • Ekologer.
  • Vapenorganisationer.
  • Press- och medieföreningar.

Kritik mot lobbygrupper

Förekomsten av lobbygrupper, tryckgrupper, är historisk. I vissa länder där denna grupp av grupper inte har haft så mycket närvaro som i andra används emellertid termen ofta på ett nedsättande sätt. Förekomsten av en elitistisk klass som påverkade den politiska ordningen har varit något som ofta har skrämt medborgarna. För många olagligiserade de åtgärder som ledde dessa tryckgrupper att påverka de politiska beslut som landet antog. Den brist på öppenhet som dessa grupper ibland visade orsakade ett avslag från samhället.

Inför denna typ av scenario har de olika regeringarna i världen genomfört en rad regler och standarder som tvingar denna grupp av grupper att följa en lista med krav. En lista med krav som innehåller regler för registrering av tryckgruppens existens, dess funktioner, dess organisation, samt dess stadgar och medlemmar. På detta sätt garanterar allmänhetens insyn dessa tryckgrupper.