Arbetsfördelningen består av indelningen av de olika uppgif.webpter som utgör den produktiva processen för en vara eller tjänst, som fördelas mellan en viss grupp människor.
Med andra ord är arbetsfördelningen, även om den tenderar att vara förvirrad, ursprunget till arbetets specialisering. Detta består av en fragmentering av de uppgif.webpter som är nödvändiga för produktionen av en vara eller tjänst, som fördelas mellan en serie individer, vanligtvis baserat på deras styrka, kapacitet, specialitet eller natur. Med tiden tillät arbetsfördelningen ökad produktivitet i vissa uppgif.webpter genom specialisering samt utveckling av samhällen.
Stora ekonomer som Adam Smith eller Karl Marx fördjupade sina studier om arbetsfördelning. Detta fenomen anses vara en av de grundläggande pelarna för ekonomisk utveckling genom historien.
Internationell arbetsfördelningArbetsfördelningens ursprung
Genom historien var jordbrukssamhällen uteslutande dedikerade till jordbruk. Inför behovet som handel, hantverk eller skapandet av ett militärt system som skulle garantera individernas säkerhet uppstår arbetsfördelningen. För att göra detta är det avgörande att veta vad överskottsproduktionen innebar. När den tekniska utvecklingen av uppgif.webpterna gav en produktivitetsökning och därmed ett överskott av produktionen kunde resten av individerna ägna sig åt andra uppgif.webpter som krig eller hantverk utan att behöva ägna sig åt jordbruket för att kunna mata sig själva.
Överskottsproduktionen gjorde det möjligt för ett antal människor att fortsätta mata, trots att de ägnar sig åt andra uppgif.webpter som krig. Således uppstår arbetsfördelningen, vilket gör det möjligt för samhällen att organisera sig på ett mer flertal sätt, liksom i många funktioner och mycket olika branscher. Men i början av samhället var arbetsfördelningen direkt relaterad till produktionsöverskottet, eftersom detta markerade divisionens kapacitet baserat på antalet människor som kunde försörja sig med överskottet.
Arbetsfördelningen enligt Adam Smith och Karl Marx
Arbetsfördelningen var föremål för studier för stora ekonomer genom historien. Av vissa betydelse var de mest framträdande Adam Smith och Karl Marx.
Adam Smith
För Adam Smith var arbetsfördelningen en av de viktigaste orsakerna för nationer att öka sin rikedom. Enligt den skotska ekonomen och fadern till den klassiska skolan tillät arbetsfördelningen stora produktivitetsökningar, eftersom arbetaren inte behövde ständigt byta redskap i tillverkningsprocessen. På grund av att det bara utförde en uppgif.webpt i produktionsprocessen. Detta, för Smith, gjorde det möjligt för producenter att spara kapital, eftersom en arbetare inte behövde ha alla verktyg för att förbereda en vara eller tjänst, utan de som han behövde för att utföra sin uppgif.webpt inom produktionsprocessen.
På detta sätt ansåg Smith att arbetaren genom arbetsfördelningen blev mer och mer specialiserad i sin funktion. Detta möjliggjorde att genom att få erfarenhet av vissa uppgif.webpter blev dessa perfekta över tiden. I sin tur gynnade detta fenomen den tekniska utvecklingen av uppgif.webpter. Detta hände eftersom de specialiserade arbetarna hade mer och mer kunskap om uppgif.webpten, vilket gjorde det möjligt för dem att utveckla nya verktyg och tekniker. Fenomen som tillät honom att utveckla uppgif.webpten på ett mer effektivt och mekaniserat sätt.
Å andra sidan lyfte Adam Smith fram flera negativa faktorer som härstammar från arbetsfördelningen. Bland dem delningen i sin tur av lönerna. Smith ansåg att arbetsfördelningen, beroende på den uppgif.webpt som utvecklades, skapade löneskillnader mellan de olika individerna, baserat på egenskaperna hos den uppgif.webpt som skulle utvecklas. Å andra sidan övervägde Smith också försämringen av kunskapsförskottet när han utvecklade mycket mekaniserade och monotona uppgif.webpter. För detta ansåg Smith att arbetsfördelningen skulle kompenseras med ett incitament för utbildning för att mildra denna försämring.
Karl Marx
Å andra sidan, även om Marx i linje med Smith, argumenterade för de möjliga specialiseringsproblemen, eftersom han ansåg att monotonin att utföra repetitiva uppgif.webpter över tiden slutade frustrera arbetarna över tiden. I sin tur antog Marx att arbetaren i ett scenario där uppgif.webpterna blev alltmer upprepade behöver mindre kunskap för utvecklingen av sitt arbete. Detta, för Marx, resulterar i en lägre framtida kvalifikation för anställda, som behöver mindre kunskap än de skulle behöva om de var tvungna att utföra hela produktiva uppgif.webpten.
Inom dess teoretiska tillämpningar, för Marx, och med hänvisning till hans teori om klasskampen ansåg han att arbetsfördelningen ibland kom från ett beroendeförhållande för frågor om hierarkier och därmed skapade social kontroll. För Marx uttrycktes dessutom arbetsfördelningen mer naturligt och på ett mer utvecklat sätt inom ett kommunistiskt system, eftersom det inte skapade sådana hierarkiska principer.
Som vi kan se var Marx vision nära relaterad till Adam Smith. Båda uppfattningarna hade gemensamma drag i effekterna på individen, olika i den sociala struktur som detta fenomen producerade.
Fördelar och nackdelar med arbetsfördelningen
Fördelarna med arbetsfördelningen inkluderar:
- Produktiviteten ökar.
- Högre kvalitet i produkten eller tjänsten.
- Lägre produktionskostnader.
- Enkel teknikutveckling.
- Förbättring av arbetarens livskvalitet.
Å andra sidan är nackdelarna med arbetsfördelningen som vi kan lyfta fram:
- Monotoni i arbetarens liv.
- Frustration från kontinuerlig upprepning av uppgif.webpter.
- Mindre teknisk kunskap.
- Större beroende av arbetsgivaren.
- Förstörelse av den kreativa andan