Utrikeshandeln, som återspeglas i indikatorerna, har inte slutat fungera även i tider av pandemi. Det protektionistiska budskapet ökar dock mer och mer genom att använda pandemin för att få anhängare.
Vid flera tillfällen har vi på Economy-Wiki.com diskuterat vikten av utrikeshandel för att stärka ekonomier, liksom den nära relation, som manifesteras i många studier, mellan ekonomisk tillväxt och öppnande av länder för omvärlden. Men med pandemin visar den offentliga debatten en ny debatt som för de ortodoxa var, eller så trodde man, mer än avslutad. En debatt som, med tanke på vad pandemin har betydt, har öppnat protektionistiska önskemål från många ledare, som hade hotat stängningen av sina länder och som har använt pandemin för att tillämpa den protektionistiska politik som de så längtade efter.
Och det är, inför den allvarliga chocken, både i utbudet och i efterfrågan, som pandemin antog att det var omöjligt att fortsätta att utveckla någon ekonomisk verksamhet på grund av de sociala distanseringsåtgärder som tillämpades antog ett tvingat stopp av kommersiell verksamhet över hela planeten. På några veckor drabbades all trafik av varor och tjänster som cirkulerade runt planeten ett drastiskt stopp som slutade med nedbrytningen av de olika värdekedjorna som verkar på vår planet. Och det är att med tanke på att Kina är den första länken i kedjan, eftersom den är den största tillverkaren av tillverkning i världen, ledde oförmågan att importera varorna till en brist som slutligen orsakade missnöje hos många härskare.
Denna situation, trots att det var en situation som hade inträffat som ett naturfenomen, ledde dessa ledare, bland vilka Donald Trump sticker ut, att sjunga meddelanden som lät mycket bekant för många av oss. Meddelanden som, liksom de som utfärdades förra året, inkluderade protektionistisk anda hos de olika ledarna som tidigare försökt blockera detta fenomen. Att använda sig av pandemin och genomföra budskapet, protektionism, i en tid då Kina hade många fiender på grund av tron att det hade spridit pandemin över hela världen, har haft en stor inverkan på samhället.
Med tanke på den situation som presenteras har samhället, som är rädd för att denna situation kommer att upprepas oftare, "köpt" budskapet från anhängarna av taxorna för att undvika att en ny situation med brist kan uppstå i landet. Men bortom allt bidrag som, under år av historia, har gjort handeln till vår ekonomi. Ett bidrag som, som jag sa, inte bara samlas in i huvuddokumenten som behandlar denna fråga utan också samlas i indikatorer som på samma sätt som de lyfter fram svagheten i vissa sektorer i situationer som den som händer oss idag framhäva styrkan i en sektor som, liksom utrikeshandeln, fortsätter att köra fritt, försämrad men konstant.
Mexiko: exemplet att följa
I en tid som den nuvarande, där den mexikanska ekonomin hade kommit från att skörda en allvarlig stagnation i slutet av förra året, anlände överenskommelser som den som nåddes med USA och Kanada, T-MEC (fd NAFTA) , förmodade ett frisk luft, liksom lättnad, för en ekonomi som tidigare inte gick igenom det bästa av sina situationer. Och i den meningen blev överenskommelsen, med beaktande av vad detta innebar, liksom avvikelserna med Donald Trump, det viktigaste verktyget som Mexiko senare skulle behöva för att bekämpa pandemin.
För att få en uppfattning om vad vi pratar om representerar utrikeshandeln varken mer eller mindre än 80% av dess bruttonationalprodukt (BNP) för Mexiko. Under det senaste räkenskapsåret stödde bara den export som landet gjorde 40% av den mexikanska BNP. några uppgif.webpter som gör det enkelt att få en uppfattning om den stora potential som denna sektor representerar för den ekonomiska tillväxten i landet, eftersom det är en tydlig ekonomisk motor. Eftersom man stannar för att observera Mexikos beteende på internationella marknader, liksom den utveckling som det aztekeriska landets deltagande i dessa marknader visar, kan man se att sektorn inte har tillåtit att öka sin vikt i ekonomin. I denna mening, från 17%, detta är den utländska sektorns vikt i BNP 1970, till den vikt som denna sektor representerar med 80% idag.
Och om vi går tillbaka till 1994, med ikraftträdandet av NAFTA, växte handeln mellan Mexiko och de två handelspartnerna som förekommer i nämnda avtal avsevärt. Så mycket att från 1994 till slutet av 2018 ökade kommersialiseringsvolymen mellan Mexiko och USA från 82 miljarder dollar till 612 miljarder dollar, en ökning med 646%, medan utbytet mellan Mexiko och Kanada ökade 808% under samma tidsperiod.
Med den informationen i handen ser vi att NAFTA var och är huvudmotorn för mexikansk export. Export som, om vi bryter ner dem och klassificerar dem efter destination, med fokus på de som skickas till USA, stöder 31,2% av landets BNP. Med tanke på att vikten av den totala exporten i BNP är 39%, speglar USA 31% vikten av denna ekonomiska makt i Mexikos relationer.
I linje med vad som har sagts bör det sägas att denna situation inte skulle ha varit möjlig utan vissa händelser som gynnade Aztec-landet. Handelskriget som öppnade mellan Kina och USA lämnade en fri plats för Mexiko för USA att hitta sin huvudsakliga kommersiella partner i det. En händelse som förutom att inträffa medförde en stark ökning av godstrafiken med USA, vilket är mycket anmärkningsvärt.
En tillväxt som, det bör noteras, inte har skadats ens i tider av pandemi, med att säga att tack vare avtalet och Mexikos strategiska ställning låg exporten mellan januari och augusti i år till 202 950 miljoner dollar, vilket motsvarar en minskning med 15,7% jämfört med samma period föregående år. Med tanke på, som sagt, talar vi emellertid om en mindre nedgång än den som inträffade 2008, året då dessa föll med 26,7% i årstakten.
Det är därför som denna situation för övrigt har lett till att landet har registrerat ett historiskt överskott på 68,42 miljarder dollar.
Kort sagt, och i linje med slutsatserna i de viktigaste handelsrapporterna, är utrikeshandel inte bara ett tillväxtmedel för länderna utan det är också det sätt som de olika ekonomierna bör förlita sig på att tillsammans med andra sektorer komma ut ur det gräsmyr som de befinner sig i. Uppgif.webpterna för Mexiko talar för sig själva; vilket visar att landet, trots pandemin, har fortsatt att leda som den viktigaste handelspartnern för världens ledande ekonomiska makt. Men oavsett vetenskap fortsätter pandemin att hota fenomenet globalisering och hotar ett tillbakadragande av värdekedjor. Åtgärder som just inte kommer att gynna den efterlängtade återhämtningen.