Spanien växer snabbare än de andra länderna i euroområdet, som avancerade på nivåer mellan 1,5 och 2% och blev därmed ett av de ledande länderna i ekonomisk tillväxt. Även om den goda nyheten är att tillväxten verkar mer hållbar än före krisen.
I 20 år har den spanska ekonomin varit ett tydligt riktmärke för ekonomisk tillväxt med en genomsnittlig tillväxttakt på över 2%. Detta är en ganska hög siffra om vi tar hänsyn till den genomsnittliga tillväxten för de andra ledande länderna, som, som vi har sagt, är i genomsnitt cirka 1,5%.
Under den period som vi har kommenterat drabbades den ekonomiska tillväxten av två historiska toppar, varav det viktigaste var det första kvartalet år 2000 då Spanien nådde en tillväxt på 5,60%, en siffra som ligger ganska långt från euroområdet, och ett rekordlåg under andra kvartalet 2009, strax efter att bostadsmarknadsbubblan sprängde och drog den ekonomiska tillväxtsiffran till ett minimum av -4,30%.
Den spanska BNP växer överraskande och enligt ekonomiska prognoser förväntas tillväxten fortsätta. Ekonomisk tillväxt förutses för Spanien 2017 på 3%. Uppmuntrande siffror som placerar Spanien som ett av de ledande länderna med den största tillväxtpotentialen för detta år 2017.
Står vi inför en ny tillväxtcykel eller är det samma tillväxtcykel som alltid?
Mer stabil tillväxt
Den nuvarande ekonomiska tillväxttakten är mycket lik den som ses under åren före finanskrisens utbrott, men även om tillväxt och uppgif.webpterna återspeglar ett beteende som det som före bubblans utbrott, måste det sägas att tillväxt idag är en mycket mer stabil och balanserad tillväxt än den tiden.
Under åren före krisen har Spanien drabbats av en enorm minskning av den nationella efterfrågan på grund av det överväldigande fallet i bruttoinvestering (GFCF), stöttat av kollapsen av spanska bostäder.
I Spanien hade spanska bostäder en enorm vikt i ekonomin och i GFCF låg siffrorna runt en vikt mycket nära 70%, för närvarande har denna siffra minskats till 50%. En siffra som tydligt speglar att vi inte längre är beroende av bostäder för att växa ekonomiskt, även om man kan säga att fastighetssektorn i Spanien växer igen på ett mer stabilt och kontrollerat sätt och därmed genererar större tillväxt.
Den nuvarande tillväxtmodellen i Spanien introducerar ett mycket positivt bidrag från den utländska efterfrågan. Detta har varit en stor förändring för den spanska ekonomin, som har lyckats upprätthålla importnivån, stimulerat och ökat exportnivån, det vill säga vi importerar samma, men vi exporterar mycket mer till utlandet. Tydliga tecken på att, om vi vänder oss till stora ekonomer som John Maynard Keynes, de återspeglar tecken på tillväxt och stimulans i ekonomin.
Omsatt till siffror uppgick Spaniens export 2008 till 282 589 miljoner euro, medan exporten i slutet av 2016 ökade med 29,1% och nådde därmed 368 322 miljoner euro. En årlig variation på 5,3% och placerar Spanien bland de fem mest exporterande länderna i euroområdet.
År 2007 ledde de spanska BNP-tillväxtuppgif.webpterna också rankningen av ekonomisk tillväxt i länderna i euroområdet, eftersom Spanien stängde året med en tillväxt på 3,8%, medan andra ledande länder i euroområdet och tillhör G7 gjorde det så med en hastighet under 3%.
Vid den tiden subtraherade den utländska efterfrågan den ekonomiska tillväxten. Medan den inhemska efterfrågan bidrog till tillväxten var 4,6 poäng, var den utländska efterfrågan negativt -0,7 poäng.
Utveckling av tillväxtcykler i Spanien
Om vi tittar på det förflutna kunde vi observera hur byggsektorn mellan 1998 och 2007 var den sektor som drog produktiv aktivitet i Spanien, med en tillväxt på 6% jämfört med föregående år.
År 2006, på höjden av fastighetsbubblan, nådde byggandet en topp över BNP på 11,7%. Det bör sägas att privatskuld också sköt upp tack vare den enkla tillgången till kredit som fanns vid den tiden.
Byggandet har alltid varit en tydlig referens för att förstå hur den spanska BNP fungerar, eftersom det alltid har varit en sektor som har haft en vikt mellan 7% och 10% i den spanska ekonomin, 13% av befintlig sysselsättning och 60% av brutto fast kapitalbildning.
De senaste publicerade uppgif.webpterna från nationalräkenskaperna visar hur byggsektorn stod för 5,4% av den spanska BNP 2014 och 5,9% av sysselsättningen, vilket representerar en märkbar minskning av vikten av byggnation, både i sysselsättning som i BNP.
Före krisen höll ojämlikheten i fördelningen av kapital och arbetskraft tillbaka produktivitetstillväxten. Investeringarna koncentrerades främst till icke-exporterbara varusektorer med minimal marginalavkastning.
Krisutbrottet satte sitt prägel på Spanien och förändrade den ekonomiska tillväxtmodellen radikalt, en modell av beroende av en enda sektor, tegelsektorn i Spanien, och den har diversifierat sina investeringar i sektorer av exporterbara varor.
Tack vare denna trendförändring har exporten gått från att representera 25,7% av BNP 2007 till 32% av BNP 2016, vilket kan ses i den första grafen.
Tack vare detta har en tydlig ökning av produktivitetstillväxten och en balans uppnåtts på grund av att investeringar har omdirigerats till sektorer som har större mervärde och som kan bidra till en hållbar exporttillväxt.
För närvarande är Spanien ett land som exporterar medelhög teknik och medelkvalitetsprodukter med betydande känslighet för marknadspriser, vilket kopplar landet till ett beroende av kostnadskonkurrens.
Hur har ECB: s penningpolitik stimulerat den spanska ekonomin?
Den politik som tillämpas av ECB har gynnat tillväxten i den spanska ekonomin mycket positivt. Låga räntor har gjort det möjligt för den privata sektorn att finansiera sig mycket billigare och detta har möjliggjort en ökning av ny skuldkontrakt och har stimulerat investeringar från den privata sektorn.
Enligt uttalanden från ECB: s verkställande kommitté vid Genève-konferensen har sänkning av räntorna bidragit till att bekämpa den ekonomiska lågkonjunkturen och deflationstrycket.
”De senaste åren har penningpolitiska räntor sänkts till exceptionellt låga nivåer. Den främsta anledningen till att upprätthålla denna höga grad av monetära anpassningar har varit att undvika risken för ekonomisk depression och att bekämpa deflationstrycket. Samtidigt, med tanke på den finansiella oron som ledde till det som nu allmänt kallas "den stora lågkonjunkturen", har räntesänkningen bidragit till att kompensera för den alltför stora ökningen av finansieringskostnaderna som orsakats av utlåningen. Med detta perspektiv har penningpolitikens åtgärder gynnat låntagarna ”.
Vi kan säga att devalveringen av valutan också gynnat exporten, eftersom den har gynnat konkurrenskraft med andra internationella valutor och gjort våra exportvaror billigare än tidigare. En faktor som gör att kostnadskonkurrenskraften som vi är beroende av är större.
Sysselsättning, en av de indikatorer som bäst återspeglar tillväxten i den spanska ekonomin
Enligt de senaste publicerade sysselsättningsuppgif.webpterna växer sysselsättningen i Spanien i sin snabbaste takt. Den spanska ekonomin växer och förskjuter all tillväxt för att öka sysselsättningen.
De kontinuerliga arbetskraftsreformerna har lett till att Spanien växer över 2,7% jämfört med föregående år för att skapa heltidsjobb. Störningen av Okuns lag (lag som återspeglar det empiriska förhållandet mellan variablerna arbetslöshet Y produktion av ett land. Det är ett koncept som definierades på 1960-talet av den amerikanska ekonomen Arthur Okun och som har stor betydelse på det ekonomiska och finansiella området) att det uppskattade en tillväxt på 2,5% för att skapa arbetstillfällen har varit ett mycket klokt beslut att börja skapa arbetstillfällen.
Spanien har gått från att vara det land som mest förstörde arbetstillfällen vid krisutbrottet till att leda till minskningen av arbetslösheten i euroområdet. De senaste uppgif.webpterna återspeglar att arbetslösheten har minskat med 430 275 anställda.
Tack vare denna nya tillväxtmodell har Spanien återhämtat 72% av de jobb som förstörts av bubblans sprängning och 33% av tillfälliga jobb, vilket har möjliggjort en ökning av disponibel inkomst och företagens köpkraft.
Detta har lett till en märkbar ökning av den privata konsumtionen, med en årlig variation på 3%. Att vara Spanien, det sjunde landet i euroområdet där konsumtionsgraden har ökat mest.
Spanien, ett land i skuld
Trots den otvivelaktiga förändringen av modellen för den spanska ekonomin fortsätter Spanien att ha allvarliga risker att möta. Enligt de senaste uppgif.webpter som publicerades av Bank of Spain har Spanien återigen varit bland de mest skuldsatta länderna i euroområdet, med ett nytt skuldrekord på 1,12 biljoner euro i mars månad jämfört med 11 160 miljoner föregående månad. En ökning av skuldsättningen som placerar den spanska staten i den femte mest skuldsatta staten i euroområdet bakom Grekland, Italien, Portugal och Belgien.
Den spanska statsskulden ligger redan över 100% av BNP, specifikt på 100,33% av BNP, och även om tillväxten i den spanska ekonomin fortsätter att öka, har regeringen ännu inte kunnat genomföra en balans som lyckas sänka skuldnivån drabbats av den spanska staten.
Tack vare ECB och dess negativa räntepengar utfärdar Spanien skulder med negativa räntor, vilket får Spanien att finansiera sig själv gratis, ett faktum som inte hade varit möjligt utan ECB: s sänkning av räntorna till 0%.
Sammanfattningsvis:
- Spanien fortsätter att växa mycket gynnsamt, men det måste sänka sina skuldnivåer för att uppnå ekonomisk stabilitet för landet.
- Sysselsättningen förbättras tillfredsställande och den privata hushållens konsumtion ökar.
- Den politik som antagits av ECB gynnar privata investeringar och ökar kontraktet med hypotekslån, vilket gynnar tillväxten i byggsektorn i Spanien och skapandet av företag.
- Exporten har fokuserat på varor som genererar det högsta mervärdet och har ökat särskilt jämfört med importen.
- Spanien har ändrat sin tillväxtmodell för en mycket mer balanserad modell, vilket gör de pelare som den spanska ekonomin växer på mycket mer hållbar och motståndskraftig än före krisens utbrott.