Sverige är ett land som gör stora framsteg mot en kontantlös ekonomi. Om någon låtsas ha en kaffe som betalar kontant kommer de att stöta på skyltar som säger "Vi accepterar inte kontanter." Den välmående nordiska nationen har lyckats vara den stat med högst användning av kreditkort och digitala betalningar.
Kontanter faller ur bruk. Sedlar och mynt används endast i mindre än 20% av transaktionerna som sker i småföretag. Om vi tänker gå på bussen och vi bara har kontanter kommer vi inte att kunna nå vår destination. De som driver småföretag eller fackliga företrädare för bussförare hävdar att förbudet mot kontantbetalningar hjälper till att förhindra stöld.
Brett godkännande av betalningsansökningar
Även de flesta svenska banker har avstått från fysiska pengar. Av denna anledning har teknik och nya betalningssystem ställts till medborgarnas tjänst. Kommersiella anläggningar har redan gjort iZettle-teknik tillgänglig för kunderna, vilket möjliggör betalning med kredit- och betalkort via en applikation via en surfplatta eller smartphone.
Ett annat allmänt accepterat betalningssystem i Sverige kallas Swish. Mer än hälften av svenskarna använder Swish för att göra sina betalningar. Swish hindrar konsumenter från att behöva gå till bankomater och gör det möjligt att överföra pengar. Tack vare Swish kan pengar överföras säkert till andra användare av applikationen och allt via Smartphone. Det traditionella svaret att inte ha kontanter kommer inte att tjäna som en ursäkt för de mest snäva.
Framgången för dessa betalningssystem beror på den svenska befolkningens stora intresse för ny teknik. Andra skäl som har möjliggjort framgången för dessa innovativa betalningsansökningar har varit att svenskarna utgör en liten befolkning, har utmärkta kommunikationsinfrastrukturer och visar låga korruptionsnivåer.
Att kontantbeloppet i omlopp har minskats i Sverige är ett faktum som inte kan förnekas. 2009 fanns det 106 miljarder kronor i omlopp som har minskat till 65 miljarder kronor 2016.
Ett annat obestridligt faktum är att den svenska medborgaren använder allt mindre kontanter. Enligt en Insight Intelligence-studie 2017 medger endast 25% av svenskarna att betala kontant minst en gång i veckan. Dessutom erkänner 36% av de tillfrågade att de betalar med mynt och räkningar bara en eller två gånger om året.
Trenden med digital betalning och kortbetalning fortsätter att öka, och enligt experter kommer kontant betalning 2020 att bli en marginal betalningsmetod.
Motvilja mot att försvinna kontanter
Ett av problemen i Norden är dock den så kallade "digitala klyftan". Detta avser äldre människor eftersom de har svårare att få tillgång till och anpassa sig till nya betalningsformer.
Förutom äldre finns det andra grupper som stöter på allvarliga svårigheter för kortbetalningar, bland annat turister och invandrare. Banker verkar emellertid inte vara alltför oroliga eftersom de inte är en väsentlig del av sin verksamhet.
En annan aspekt som oroar dem som är emot det totala försvinnandet av kontanter är skyddet mot cyberattacker i dessa betalningssystem som svenska medborgare har antagit så snabbt.
Även om svenskar har accepterat de nya betalningsformerna i stort, vill de flesta svenskar inte att kontanter ska försvinna helt.
För sin del överväger Riksbanken eller Sveriges Bank, som den högsta monetära myndigheten i det nordiska landet, att tvinga bankerna att tillhandahålla kontanter till sina kunder, samtidigt som man övervakar hur digitala betalningsformer utvecklas. Slutligen överväger Risbank införandet av en digital valuta som kallas "e-krona", som kan användas för att komplettera kontantbetalningar.
