Phillips-kurvan är en princip i ekonomisk teori som fastställer ett omvänt förhållande mellan inflation och arbetslöshet i ett land. Det är en av många länkar som upprättats mellan ekonomins och monetära perspektiv.
Phillips-kurvan bygger på principen att mängden pengar i omlopp (vanligen kallad "penningmängden") har verkliga effekter på ekonomin på kort sikt. På detta sätt skulle en ökning av penningmängden ha en positiv effekt på den sammanlagda efterfrågan. Som kurvan återspeglar kommer medborgarna att spendera mer när deras nominella löner ökar (en effekt som kallas "monetär illusion"). Därför skapar man därmed en mer gynnsam ram för investeringar eftersom utsikterna till stigande priser kommer att förbättra företagens vinstförväntningar.
Förbättringen av den sammanlagda efterfrågan skulle innebära högre ekonomisk tillväxt, vilket i sin tur skapar nya arbetstillfällen. Så här etableras ett omvänt förhållande mellan inflation och arbetslöshet, grafiskt uttryckt av en fallande kurva.
Långsiktig Phillips-kurva
Det finns dock också en långsiktig Phillips-kurva, som inte passar det tidigare förhållandet. I det här fallet antas det att med tiden kommer ekonomiska agenter att konditionera sitt beteende till inflationsprognoser, och detta skulle upphäva de verkliga effekterna på ekonomin: det är principen om pengarnas neutralitet på lång sikt, representerad grafiskt med en vertikal linje i det värde som anses vara den naturliga arbetslösheten, eller när det finns konkurrensbegränsningar i den reala ekonomin kallas det NAIRU-räntan.
I en modell som den i diagrammet är utgångspunkten en jämviktssituation med en naturlig arbetslöshet på 5% och inflation på 1%. En ökning av inflationen till 3,5% skulle öka jämviktspunkten och minska arbetslösheten till 3%, men när detta värde närmar sig noll ökar kurvens lutning, det vill säga för att skapa sysselsättning behövs mer och mer inflation. Tvärtom skulle en deflation (-0,5%) dra jämviktspunkten mot botten av kurvan och få arbetslösheten att växa till 10%, medan kurvan blir plattare (vilket innebär att en deflation något djupare kan förstöra fler och fler jobb) .
Den långsiktiga kurvan återspeglar däremot penningens neutralitet under perioder som är längre än ett år, vilket innebär att arbetslösheten tenderar att förbli i sin naturliga takt oavsett inflation.
Förskjutningar i Phillips-kurvan
När det gäller att stimulera ekonomin över den naturliga arbetslösheten kommer det att leda på lång sikt till högre inflation för samma sysselsättningsnivå.
