Sparbanker är sociala stiftelser som verkar inom bank- och finansverksamheten genom byråer och filialer.
Sparbanken är en siffra som sticker ut för sin sociala implantation i Spanien och i andra länder som Tyskland, Italien, Frankrike, Schweiz, Brasilien, bland andra. De har alla en gemensam egenskap, och det är att hjälpa till med förbättringar och tillväxt i områden som är mindre benägna eller med färre möjligheter.
Dessa figurer skapades ofta av borgarklassen, köpmän, grundare av offentliga och territoriella institutioner, upplysta människor och härskare. De tenderar att gruppera runt en kropp som tjänar till att försvara deras intressen, såsom CECA.
Sparbankers ursprung
Sparbankens figur visas i mitten av 1700-talet i Spanien och Europa, där de har spelat en grundläggande roll för att locka till sig små sparare och finansiera små och medelstora företag och jordbrukare.
Först försökte Monte Piedads, som de var kända i Spanien, tillhandahålla finansiering genom garantier. Garantier, som vanligtvis var ädelmetaller (guld, silver, juveler …). De var särskilt inriktade på landsbygden och långt från de stora städerna. Med tiden antog de mer en roll som finansiell agent som var jämförbar med bankerna och räknade med bankernas tekniska och komplexa finansiella produkter.
Fördelar och nackdelar med sparbanker
Sparbankernas roll har varit viktig när det gäller finansiering av projekt och att locka till sig sparande. I den bemärkelsen blev de allt viktigare eftersom de initiala restriktionerna för stiftelser (territorialitet, produkter, investeringar …) eliminerades. Allt detta tills du når samma funktioner som en bank. Naturligtvis, med nackdelen med att ha en lägre potential än dessa, slutade så många företag att ingripa, upprätthållas och absorberas av banker.
En av de viktigaste kritikerna från dessa institutioner har varit metoderna för att välja sina administratörer. Lagen tillät att det kunde finnas politiska representanter i sparbankernas ledningsorgan. Detta orsakade att deras ledning upphör att vara oberoende och kommer att ifrågasättas.
Men den stora juvelen i sparbankernas krona är deras sociala funktion. På det här sättet kan det inte ha fördelar att ha en juridisk person som en stiftelse. Vinsterna, så kallade överskott, måste alltså ägnas åt det sociala arbete som varje sparbank har. Socialt arbete monopoliserar alla typer av sociala åtgärder som återgår till det civila samhället.