Reflation är ett scenario där staten artificiellt stimulerar ekonomin för att övervinna en lågkonjunktur. För detta används skatte- och / eller penningpolitik.
Målet med reflation är att skapa inflation genom finanspolitiska och monetära stimuli av rädsla för att gå in i deflation. Regeringens boost kan komma genom en ökning av den monetära basen eller en skattesänkning. Båda åtgärderna genererar att befolkningen kräver fler produkter och tjänster.
I en reflering är statens huvudsyfte att öka konsumtion och produktion för att påskynda ekonomins tillväxt och undvika att komma in i en deflationsspiral.
Den högre efterfrågan har säkerhetseffekten av en generaliserad prisuppgång (inflation). Av den anledningen kallas denna situation reflation, eftersom den är en kombination av lågkonjunktur med inflation.
Perioder av reflation inträffar i återhämtningsdelen av den ekonomiska cykeln, inträffar efter lågkonjunkturen och försöker nå den expansiva fasen. I den expansiva fasen börjar finanspolitiska och monetära stimuli minska eftersom ekonomin har lyckats återaktivera.
Reflationsexempel
Ett exempel på reflation kan vara USA 2008 då BNP sjönk 0,3%. Detta mitt i finanskrisen orsakad av subprime-inteckningar.
För att möta lågkonjunkturen lanserade Federal Reserve System (FED) en kvantitativ stimulansplan som bestod av förvärv av statsobligationer och värdepapper med säkerhet. Dessa investeringar, som uppgick till totalt 4,5 biljoner US-dollar, bibehölls fram till 2017 då de började minska på grund av förbättringen av de makroekonomiska indexen.
De amerikanska myndigheternas mål var i enkla termer att öka ekonomin genom att överföra likviditet till det finansiella systemet. För att uppnå detta syfte sänkte de också gradvis räntorna.
Reflation kontra deflation
Ett av de viktigaste orsakerna till reflationen är regeringarnas rädsla för det konstanta prisfallet. Detta fenomen kallas deflation och kan ses i vissa lågkonjunkturer.
Det är sant att prisökningen minskar befolkningens köpkraft. Risken för deflation är dock att den genererar lägre inkomster för företag, vilket bromsar skapandet av arbetstillfällen.
Vid denna tidpunkt är det värt att notera att det inte finns någon nytta med att på ett konstgjort sätt öka ekonomin om arbetstillfällen inte ökar. Och ännu bättre, om tillväxten inte är stabil och hållbar på lång sikt.