Deltagande budgetering - Vad det är, definition och koncept

Deltagande budgetar är ett verktyg för medborgarnas engagemang som gör det möjligt för invånarna att vara involverade i beredningen, förvaltningen och kontrollen av den lokala budgeten.

Genom den delaktiga budgeten eftersträvas medborgarnas engagemang i lokala offentliga konton och medborgarnas viktigaste behov bestäms. Allt detta i syfte att uppnå större transparens, effektivitet och effektivitet i den lokala ledningen.

Budgetkontroll

Principer för deltagande budgetering

Dessa är de viktigaste principerna för deltagande budgetering:

  • De är universella, det vill säga de är öppna för alla medborgare, oavsett om de är organiserade genom föreningar eller inte.
  • Deltagande sker inom en uppsättning regler som definierar utrymmet för dialog. Dessa regler kallas självreglering.
  • Deltagande gör det möjligt att fatta beslut, inte ge någon åsikt om politiska beslut som redan tagits.
  • Det debatteras om medborgarnas allmänna intressen, inte om särskilda intressen.
  • Mycket olika människor är inblandade i denna process, därför är pluralism en grundläggande egenskap i denna typ av budget.
  • Under hela processen avslöjas skillnaderna mellan deltagarna.
  • Det finns en permanent kontroll av resultaten.

Ursprunget för den deltagande budgeteringsupplevelsen

Den första delaktiga budgeteringsupplevelsen ägde rum 1988 i den brasilianska staden Porto Alegre. Sociala ojämlikheter och missnöje hos befolkningen orsakade att arbetarpartiet, efter dess maktsökning, tillät befolkningen att ha beslutsfattande makt över de offentliga finanserna.

Under det första året var endast 403 personer inblandade i godkännandet av räkenskaperna, men med åren har medborgarnas engagemang successivt ökat och idag är det tiotusentals brasilianer involverade i lokala budgetar.

År 1996 valdes detta deltagandeinstrument till en av FN: s 42 bästa metoder för stadsförvaltning.

Klasser av deltagande budgetar enligt tilldelade utgif.webpter

Klasserna av deltagande budgetar, enligt de fördelade utgif.webpterna, är:

  • Minimalistiska budgetar: Mindre än 2% av den totala budgeten debatteras, det vill säga högst 20% av investeringsbudgeten diskuteras.
  • Budgetar av betydelse: Det diskuteras mellan 2% och 10% av den totala budgeten, vilket i termer av investeringsbudgeten utgör mellan 20% och 100%.

Situationer där medborgarna får diskutera 100% av kommunens budget är exceptionella.

Deltagande budgetcykel

Allt börjar med beslutet från kommunstyrelsen att ge medborgarna befogenhet att besluta om offentliga budgetar. Därefter måste den tekniska personalen meddela detta till allmänheten, som måste välja de företrädare som ska diskutera budgeten i församlingen.

Stämman kommer att vara utrustad med en självreglering som reglerar hur förslagen kommer att debatteras, organisationen av mötena, sättet att nå överenskommelser och möjligheten att inkludera nya grupper.

När förslagen har beslutats och godkänts kommer administrationens tekniska personal att utfärda ekonomiska, tekniska och juridiska genomförbarhetsrapporter om medborgarinitiativ.

Den deltagande budgetcykeln avslutas med utvärderingen och uppföljningen av de budgetar som medborgarna har godkänt. Både kommunstyrelsens team såväl som teknisk personal och medborgare kommer att delta i denna utvärdering.

Fördelar och nackdelar

Bland fördelarna med deltagande budgetar har vi:

  • De tillåter medborgarna att bestämma vad deras skatter spenderas på.
  • De integrerar alla slags medborgare.
  • De hjälper till att avgöra vilka som är de viktigaste medborgarnas prioriteringar.

Även om det också finns nackdelar:

  • De kan skapa förväntningar som inte uppfylls. De är villkorade av lokala budgetrestriktioner och åtaganden från tidigare år.
  • De är ett åtagande från det lokala myndighetsteamet, de har inte värdet av lag.
  • Ibland kan det vara svårt att nå avtal och fördröja godkännandeprocessen för lokala offentliga konton.