Leverans till konsumtion - Vad det är, definition och koncept

Innehållsförteckning:

Leverans till konsumtion - Vad det är, definition och koncept
Leverans till konsumtion - Vad det är, definition och koncept
Anonim

Släpp för konsumtion är ett administrativt förfarande som gör det möjligt att ta med utländska varor till ett land och göra dem tillgängliga för konsumenterna.

Detta administrativa förfarande ger tullstatus för unionsvaror på gods från utlandet. Liksom övergången till fri omsättning, överväger den formaliteterna för in- och utträde av varor.

Kännetecken för leverans till konsumtion

Frigivning för konsumtion är tullförfarandet som gör det möjligt att tillåta konsumtion och användning av importerade varor. Därför måste importören avbryta tull- eller garantitullar, betalning av moms och andra tillämpliga skatter före godkännandet.

På samma sätt efter betalning av eventuella böter som kan ha genererats under processen.

I den meningen kallas det också på detta sätt varorna som släpps för fri omsättning när de når destinationslandet. Detta, när de interna skatterna i det landet har annullerats av importören. Därför kan ägaren redan utföra de aktiviteter som han anser med lagligt importerade varor.

Typer av leverans till konsumtion

Vissa länder har två eller flera sätt att genomföra tullklarering beroende på när det genomförs. I denna mening finns följande huvudgrupper:

  • Förväntat: Förhandstillstånd är när tullkontrollprocessen äger rum innan lasten anländer. Därför gäller denna process för lågriskbelastningar som går genom den gröna kanalen. Detta är fallet för de flesta varor.
  • Uppskjuten: Denna sändning är den som sker efter varans ankomst. Därför gäller den orange och röda kanaler, som kräver dokumentigenkänning respektive fysisk inspektion.

Det bör noteras att tidsfrister och krav för att genomföra dessa processer beror på lagstiftningen i varje land.

Skicka till konsumtionsprocessen

Släppet för konsumtion följer samma process för en gemensam import. Därför börjar allt med att tulldeklarationen lämnas in.

Därefter gör myndigheterna en riskbedömning och bestämmer den kanal genom vilken processen ska vägledas. Varorna kan finnas kvar i tillfällig lagring eller gå direkt till ägarens lager. Tullmyndigheten utför vid behov riskbedömning och inspektion.

Slutligen bestäms tullar, skatter och böter vid behov. När processen är avslutad kan importören avyttra varorna.