Investera framgångsrikt: de fem frågorna från 2016

Innehållsförteckning:

Investera framgångsrikt: de fem frågorna från 2016
Investera framgångsrikt: de fem frågorna från 2016
Anonim

Att investera framgångsrikt i en globaliserad värld, där nyhetssekvensen påverkar som om det var en serie av «dominoer» tillfinansmarknadermåste du ställa nödvändiga frågor. Det är därför vi kommer att försöka bryta ner vad vi anser vara de fem avgörande frågorna vars svar kan hjälpa oss att definiera resultaten av de finansiella marknaderna för 2016.

1. Har 2015 varit det år då risktillgångar har nått max?

Sanningen är att rörlig inkomstoch denhög avkastningskredit (högt utbyte) globala är fortfarande under sina högsta nivåer 2015. Men vad du verkligen måste ta hänsyn till och sluta analysera är om 2015 var en marknadskorrigering eller om det fungerade som en övergång från en tjurmarknad till en björnmarknad (selagerutveckling). Några punkter hjälper oss att identifiera det:

  • Risker i riskfyllda tillgångar slutar vanligtvis inte utan anledning, och det verkar inte som om vi för närvarande bevittnar någon av katalysatorerna för en björnmarknad. Naturligtvis kan en tjurmarknad inte vara för evigt. Men om vi tittar på början av krisen efterLehman Brothers undergång, Har sju år gått där det har funnits en «rallie»Av amerikanska aktier utan någon korrigering på mer än 20%, något som inte hade hänt sedan andra världskriget.
  • Förtroendet skakades i augusti och september av oro över Kinas tillväxt, även om tillväxten, åtminstone enligt officiella uppgif.webpter, är i linje med förväntningarna.
  • En ny ekonomisk lågkonjunktur? Nej. Den globala tillväxten har legat efter förväntningarna (3,1% tillväxt jämfört med 3,5% ursprungligen prognostiserad). År 2016 förväntas världstillväxten öka igen till 3,4%, driven av stabilisering av tillväxtmarknader och måttliga ökningar av konsumentutgif.webpterna i de viktigaste utvecklade ekonomierna.
  • Lågkonjunktur i företagsvinster? Nej. Verkligheten är att USA: s företags vinster minskade 2015, men på grund av en omjustering på grund av dollarns förstärkning och energif.webpöretagens förluster till följd av råmaterialfallet, såsom olja och gas. Å andra sidan, i Europa och Japan avexpansiv penningpolitik (extremt slapp) kommer det att bibehålla företagens vinster och ge ekonomisk tillväxt större stabilitet.
  • Kommer centralbankerna att höja räntorna? Nej. Både Federal Reserve i USA och Bank of England kommer inte att höja räntorna. Vi tar det för givet att varken Bank of Japan eller Europeiska centralbanken kommer att göra det. Sedan trycketdeflationisterfortfarande närvarande, delvis på grund av oljeprisfallet, prognoserna och förväntningarna påinflation förbli måttlig.

2. Var är vi när det gäller penningpolitiken?

Det finns helt klart två mycket olika delar som vi redan nämnde några rader ovan, skillnaderna i frågor ompenningpolitik kommer att fortsätta att vara närvarande under 2016. Å ena sidan finner vi Bank of England och FED med förutsebara räntehöjningar och å andra sidan ECB och Bank of Japan med de redan kändakvantitativ expansion (kvantitativ lättnad).

Centralbankernas beteende har flera vanliga katalysatorer:

  • Bekämpa deflation (negativ inflation). Dess mål definieras i varjemandatav varje centralbank, och bland dem finns en inflation på 2%.
  • De fyra krafter som världen har varit tvungna att möta sedan krisens början är deflation, överflödig industriell försörjning i Kina, användning av nya oljeutvinningstekniker (fracking) och ny teknik som har förbättrat prisgenomskinligheten.
  • Löneinflationen, som inte är något annat än prisökningar (i löner), är en av de avgörande faktorerna i både USA och England för att räntehöjningar ska äga rum. Även om det är sant att ekonomiska data - som t.ex.jobb- De är bra, men centralbankerna i respektive land är inte skyldiga att agera igen förrän det finns en löneökning, vilket också skulle hjälpa till att uppnå deras inflationsmål och maximera sysselsättningen utan att ändra räntorna.
  • På ECB: s och Bank of Japans sida väntas en lös penningpolitik som översvämmar marknaden med likviditet.

3. Är Kina en av de allvarligaste riskerna för marknaderna?

En fråga vi måste överväga är om Kina kommer att lyckas kontrollera avmattningen. För att förstå och analysera det måste vi känna till dess problem, och det finns många.

  • Kina har enslå samman För alltför skuldsatta företag är företagets skuldkvot en av de största i världen, med överdriven tillväxt beroende av kredit. Överdriven överskuldsättning ochinflytande det är överdrivet. Kreditkvoten har ökat från 150% till 250% 2008 respektive 2015.
  • Den har ett överskott av industriell kapacitet, ett arv som ärvts av tidigare kortsiktiga stimulansåtgärder för att öka tillväxten. Denna situation är oroande, eftersom vissa industrisektorer inte är lönsamma och behöver stora insprutningar av offentliga medel för att fortsätta att arbeta, sysselsättningsbasen är nära kopplad till denna typ av industri (därför behöver den omvandlas) och överdriven eller överkapacitet i dessa industrier marknaden och tillåter inte att nya lösningar kommer.
  • Det finns ett överskott av möbler, i själva verket översteg byggnadsvolymen efterfrågan på nya bostäder under perioden 2010-2012, vilket har genererat en enorm inventering av osålda bostäder. Denna situation är okänd för 2016, å ena sidan, om bostadsförsäljningen återhämtar sig, kommer det att leda till en återhämtning av investeringarna i bostäder och därmed priserna stiga. Tvärtom, om huspriserna fortsätter att sjunka kommer konsument- och affärsförtroendet att minska, vilket direkt påverkar den kinesiska finanssektorn (starkt utsatt för bostads- och fastighetsutvecklingen).

Med detta kan vi dra slutsatsen att Kina behöver hitta nya tillväxtmotorer, men det betyder inte att en kris i Lehman Brothers-stil hotar. Den kinesiska regeringen har resurser för att skydda det finansiella systemet (kontrollerat av staten), eftersom det har valutareserver uppgående till 3,5 miljoner USD.

4. Har tillväxtmarknader och råvaror bottnat?

Tillväxtmarknader har upplevt en nedgång i sin BNP sedan 2010, vilket har gått hand i hand med en nedgång i aktierna i derasaktieindex. Tillsammans med ett nettokapitalflöde (mer går ut än att komma in) får det investerare att titta på andra typer av länder och tillgångar med ett annat ansikte. Tillväxtmarknadernas beteende beror på flera faktorer:

  • Om Kina lyckas undvika en hård landning, det vill säga en gradvis avmattning, kommer förtroendet för tillväxtmarknader att förbättras. Faktum är att Kina är den första importören av Brasilien (export till Brasilien) och den näst största kunden från ryska företag.
  • Direkt beroendet av räntorna i USA, eftersom de flesta av tillväxtländernas skuld är i dollar, ökar därför räntorna en starkare dollar och därmed ökar dessa länder.
  • När det gäller råvaror, även om det är sant att det finns många länder som gynnas av sjunkande råvarupriser (som Kina eller Indien), finns det några som direkt påverkar deras nationalräkenskaper som Brasilien, Ryssland, Indonesien och Sydafrika.

5. Är 2016 året för inflationens avkastning?

Verkligheten är att den låga inflationen är skyldig i råvarupriserna. Förrän priserna på råvaror (olja) återhämtar sig kommer vi inte att se hur denna negativa effekt av det allmänna KPI-året jämfört med år och vi lyckas generera lite inflation.

Rädslan för många länder ihyperinflation som många ekonomier kom ihåg och i vilka Tyskland var nedsänkt efter första världskriget. Det är fortfarande långt ifrån målet för majoriteten av centralbankerna i de utvecklade länderna som har upprättat en inflation på 2%

Det skulle vara oroande om inflation genererades istället för en ökning av råvaror, en ökning av lönerna. Detta kan börja hända i USA eller Storbritannien, där sysselsättningsnivåerna är tillräckligt höga för att arbetare ska kunna kräva högre löner. Det skulle, som vi har kommenterat, ha en effekt på inflationen, men också på företagens vinster eftersom marginalerna skulle minskas. Det enda sättet att lindra eller minska denna effekt är om den arbetsmarknaden ännu inte har permanenta kontrakt i sin helhet, men tillfällig och underanställd.