Arbetslöshet tillsammans med inflation är ett av de mest dramatiska ekonomiska problemen. Förlusten av ett jobb är alltid smärtsamt och som ett skyddsnät finns det arbetslöshetsförsäkring. Det är en fördel som arbetstagarna får för att överleva medan de försöker hitta ett nytt jobb. Just på vägen mot europeisk integration och framtida reformer har möjligheten att upprätta europeisk arbetslöshetsförsäkring diskuterats.
Den stora lågkonjunkturen 2008 hade stora effekter på de europeiska ekonomierna. En av de mest smärtsamma konsekvenserna var den betydande ökningen av arbetslösheten. Av denna anledning har Europeiska unionen föreslagits som ett skyddsåtgärd för dem som lider av förlusten av sitt jobb. Idén är inget nytt, eftersom det redan framkom 2012 i den så kallade "rapporten från de fyra presidenterna", som strävar efter reformer i Europa för att främja mål som tillväxt, ekonomisk stabilitet och sysselsättning.
Orsaker till europeisk arbetslöshetsförsäkring
Anledningen till denna åtgärd finns i konsekvenserna av ekonomiska lågkonjunkturer. Erfarenheten har visat att välfärdsstaten drabbas av betydande nedskärningar inför en kris, särskilt inom områden som utbildning, investeringar och arbetslöshetsförmåner. På detta sätt skulle de länder som drabbats mest av en kris inte behöva genomföra investeringsminskningar för att betala arbetslöshetsförmåner.
Det är uppenbart att inrättandet av en europeisk arbetslöshetsförsäkring syftar till att dämpa de sociala effekterna av en ekonomisk kris. Dessutom, om denna åtgärd hade tillämpats under krisen, skulle Spanien, som härjats av hög arbetslöshet, ha fått stöd värderat till 2,5% av sin bruttonationalprodukt. Däremot skulle Tyskland, som framkant för den europeiska ekonomin, bara behöva bidra med 0,02% av sin BNP i 22 år. Det är uppenbart att denna åtgärd skulle vara till stor hjälp för de länder som drabbats mest av arbetslöshet, medan de mest kraftfulla ekonomierna inte behöver göra stora ansträngningar.
Finansiering, drift och mottagarländer
För att kunna betala för detta initiativ skulle det behövas cirka 55 000 miljoner euro. 80% av dessa belopp kommer från bidrag från alla EU-länder, medan de återstående 20% skulle finansieras via gemenskapsbudgeten.
Vad skulle effekterna av dessa bidrag ha på de europeiska ekonomierna? Varje land bör bidra med belopp som ligger mellan 0,1% och 1% av den nationella bruttonationalprodukten.
För att få tillgång till den europeiska arbetslöshetsförsäkringen skulle arbetslösheten behöva växa med mer än 0,2% jämfört med föregående år. I det första fallet skulle resurser dras tillbaka från eget bidrag. Men om arbetslösheten ökar mer än 2% jämfört med föregående år, är det möjligt att få tillgång till resurser från samhällsbidrag.
I värsta fall, förutsatt att sparbanken kom i underskottsläge, skulle emissionen av obligationer vara tillåten. I det här fallet bör länderna med de största underskotten ta ett större ansvar, vilket skulle innebära större bidrag.
I den nuvarande ekonomiska situationen skulle de europeiska länderna som skulle kunna dra mest nytta av den europeiska arbetslöshetsförsäkringen vara Spanien och Grekland. Allt detta beror på att Spanien har en arbetslöshet på 14,1%, medan den grekiska ekonomin måste möta en arbetslöshet på 18%. Utan tvekan är det mycket högre arbetslöshet jämfört med 7% i Europeiska unionen.
Vi kommer att se om den europeiska arbetslöshetsförsäkringen över tiden blir ett steg till i den långa och komplexa processen för politisk och ekonomisk konstruktion i Europa.