Finanspolitik - Vad det är, definition och begrepp

Innehållsförteckning:

Anonim

Finanspolitiken är en disciplin av ekonomisk politik som är inriktad på förvaltningen av en stat och dess förvaltning. Det är i händerna på landets regering som kontrollerar utgif.webptsnivåerna och inkomsterna genom variabler som skatter och offentliga utgif.webpter för att upprätthålla en nivå av stabilitet i länderna.

Genom finanspolitiken försöker regeringarna påverka landets ekonomi. Kontrollera utgif.webpter och inkomster i olika sektorer och marknader för att uppnå målen för makroekonomisk politik.

Genom dessa variationer bör regeringen utöva stor inverkan på den sammanlagda efterfrågan och därmed påverka produktion och sysselsättning med en prisnivå. Å andra sidan är dess huvudsyfte att stimulera den inhemska ekonomins tillväxt och skydda den från de förändringar som är inneboende i de ekonomiska cyklerna.

Finanspolitiska mål

De mål som eftersträvas med finanspolitiken är följande:

  • Kortsiktigt, stabilisera ekonomin och cykeln genom budgetbalansen.
  • I det långa loppet, strävar efter att öka landets tillväxtkapacitet genom utgif.webpter-FoU, utbildning och investeringar i infrastruktur, etc.- och inkomstincitament att spara.
  • Samtidigt, eftersträvar målet om kapitalfördelning och inkomstfördelning.

Dessutom är en viktig punkt att finanspolitiken måste vara avgörande för att garantera och skydda de grundläggande sociala tjänsterna och de resurser som finns tillgängliga för det aktuella territoriet. Det är ett stort ansvar, eftersom de beslut som fattas inom detta område väsentligt påverkar vardagen, sysselsättningen, priserna … det vill säga finanspolitiken är det viktigaste sättet att upprätthålla eller förbättra den så kallade välfärdsstaten. I europeiska offentliga budgetar motsvarar faktiskt mer än hälften av utgif.webpterna vanligtvis sociala tjänster och endast cirka 20 procent avsätts till allmänna och ekonomiska tjänster.

Det anmärkningsvärda är också det ansvar som man förvärvar när man kontrollerar och omfördelar en stats rikedom genom offentliga tjänster och skattehantering.

Dess komplementaritet med penningpolitiken och dess samexistens kommer att vara nyckeln till landets framsteg och medborgarnas välbefinnande. Finanspolitiken spelar en framträdande roll på grund av dess stabiliserande effekt på fluktuationer i ekonomin, genom dess expansiva eller minskande effekt på den sammanlagda efterfrågan via förvaltning av offentliga inkomster och utgif.webpter (och därmed mängden underskott eller offentligt överskott).

Typer av finanspolitik

Beroende på de olika beslut som fattas vid riktning av finanspolitiken kan den klassificeras som expansiv, kontraktiv eller neutral. Denna differentiering har ibland mycket att göra med en ideologisk eller ekonomisk tankefråga, för att ta hänsyn till den nuvarande regeringens ideologiska profil kommer en eller flera åtgärder att vidtas. Men vad som verkligen definierar tillämpningen av en expansiv eller kontraktionär finanspolitik är situationen för den ekonomiska cykeln där den befinner sig.

  • Expansiv finanspolitik: Det genomförs i situationer med ekonomisk nedgång och när det finns höga arbetslösheter måste regeringen tillämpa en expansiv finanspolitik för att öka de totala utgif.webpterna (konsumtion + investering + utgif.webpter + export - import), öka effektiva inkomster och minska arbetslösheten. Expansiv finanspolitik kan vara av fem typer eller sätt att tillämpa:
    • En minskning av skatterna, vilket ger en positiv effekt på konsumtionen.
    • En ökning av de offentliga utgif.webpterna som driver upp de sammanlagda utgif.webpterna.
    • Incitament för privata investeringar genom skattelättnader eller undantag. Syftet är att orsaka ökad total efterfrågan.
    • Skatteincitament för att stimulera efterfrågan från utländska medborgare (högre nettoexport)
    • Helikopterpengar
  • Avtalsenlig finanspolitik: När det finns en inflationssituation orsakad av ett överskott av den sammanlagda efterfrågan. I detta fall är det nödvändigt med en restriktiv finanspolitik som går motsatt för att minska de totala utgif.webpterna.
    • Skatterna skulle höjas.
    • De offentliga utgif.webpterna skulle minskas.
    • Det skulle agera för att avskräcka privata investeringar och nettoexport (lägre nettoexport).

Det finns också ett tredje sätt som kallas neutral hållning. I detta fall baseras finanspolitiken på jämvikt genom att jämföra de offentliga utgif.webpterna med den totala inkomsten.

Politisk ekonomi