Det socialistiska produktionssättet för Karl Marx är det produktionsform där produktionen organiseras i en socialistisk ekonomi. Marx teori definierade systemet som det mest utvecklade av alla.
Det socialistiska produktionssättet, med andra ord, hänvisar till ett produktionssystem där produktionsmedlen baseras på social och inte privat egendom.
För Marx var produktionsmedlen i ett kapitalistiskt samhälle i händerna på en härskande klass som utnyttjar proletariatet. Således lyckades det socialistiska produktionssättet det kapitalistiska produktionssättet och gav arbetarna produktionsmedel för att skapa mer rättvisa samhällen med fokus på social och kollektiv fördel.
För Marx var det socialistiska produktionssättet det produktionsform som uppnås av de mer utvecklade och avancerade samhällen.
Således betraktade Marx det socialistiska produktionssättet som verktyget för att lyckas med det kapitalistiska systemet. För detta var för honom bristfälligt och medförde stora svårigheter.
Kännetecken för det socialistiska produktionssättet
För Marx framhöll det produktionsform som det socialistiska systemet grundades på avskaffandet av privat egendom bland dess egenskaper. Förutom denna egenskap inkluderar hans teori dock en annan serie egenskaper som vi kommer att se nedan.
- Kollektiv egendom.
- Egalitära system.
- Ekonomisk, social och politisk jämlikhet.
- Undertryckande av konkurrens.
- Planerad ekonomi.
- Prisfastställande.
- Total och absolut ekonomisk kontroll.
- Arbete och lön beroende på behoven.
Det kapitalistiska produktionssättet och det socialistiska produktionssättet
För Marx följde produktionsformerna en kronologisk följd så länge samhället utvecklades. För Marx var således det socialistiska produktionssättet det sätt på vilket produktionen organiserades i de samhällen med högsta grad av framsteg.
Försvinnandet av det kapitalistiska produktionssättet ledde till undertryckandet av klasskampen. I den bemärkelsen ägde arbetaren produktionsmedlen, vilket hindrade den härskande klassen från att generera kapitalvinster genom tredje parts arbetskraft.
Därför betraktade Marx det som en mer avancerad fas än den kapitalistiska. Eftersom de cykliska kriser som den ansåg att detta system måste möta förvandlade det till ett föråldrat system på lång sikt.
Eftersom det inte fanns några spänningar inom det socialistiska produktionssättet, trodde Marx att det var ett längre livslängd än det kapitalistiska. Dessutom eftersträvades ett system där jämställdhet och ett socialt mål moraliskt överlägset föregångarna.
Kritik av konceptet
Bland de vanligaste kritikerna av konceptet kan vi lyfta fram flera scenarier som författarens kränkare påpekade angående förslaget.
Kritik som bristen på incitament på jobbet när man talar om jämlikhetssystem. Också förlusten av ekonomisk frihet, eftersom vi talar om system där det inte finns någon frihet för privat initiativ. Å andra sidan också maktkoncentrationen i statens händer.
Många kritiker som fokuserar på den statsmakt som samhället förlorar. Kritik också, som statens otillräckliga fördelning av resurser. Också statens oförmåga att kontrollera priserna på alla resurser, varor och tjänster. Kort sagt, en serie kritiker som har inträffat sedan publiceringen av Marx och hans partner Engels.
SlavproduktionslägeAsiatiskt produktionslägeSocialismens ursprung
