Den objektiva rätten hänvisar till de rättsliga normerna i allmänhet och den subjektiva rätten är den makt som medborgarna har som innehavare av de rättigheter som beviljas av den objektiva rätten att gå vidare med dessa rättigheter för att tillgodose sina egna intressen.
Lagen består av objektiv lag och subjektiv lag. Dessa begrepp är inte motsatta men kompletterar varandra för att skapa en stats rättssystem. Det finns ingen möjlighet att det finns en objektiv rättighet som inte ger rättigheter eller en subjektiv rättighet som inte är beroende av en förordning. De behöver varandra.
Medan objektiv lag hänvisar till normer och regler som reglerar människors vardag, hänvisar subjektiv lag till de befogenheter som uppstår för medborgarna att utöva de rättigheter som finns i objektiv lag.
Således är till exempel den subjektiva rätten folkets beslutsrätt att gå vidare med rätten. Men för att personen ska ha möjlighet att besluta om den rätt eller juridiska tillgång som han är ägare till, måste den objektiva rätten ha reglerat lagenligheten av denna möjlighet att agera med rätten.
Exempel
För att bättre förstå denna skillnad, låt oss titta på några exempel:
Fastighetsrätten, det vill säga rätten till ett hus, är en subjektiv rättighet. Ägaren av denna rättighet kan agera för att tillfredsställa sina intressen genom denna fastighetsrätt, sälja den, ändra den, etc. Men begränsningarna för denna subjektiva rättighet finns i en lagstiftning som är objektiv rätt.
Därför finns denna subjektiva rättighet -> Egendomsrätt i en objektiv rättighet -> Civilrätt.
Rätten till yttrandefrihet är en annan subjektiv rättighet som kan användas av innehavaren av denna rättighet i sin förståelse inom de gränser som har fastställts och var är dessa gränser fastställda? I objektiv lag.
Därför finns denna subjektiva rättighet -> Rätt till yttrandefrihet i en objektiv rättighet -> Konstitution.
Rätten till resurser är subjektiva rättigheter. En person kan överklaga dessa administrativa eller rättsliga beslut så länge det föreskrivs i en förordning. Det vill säga i den objektiva rätten möjligheten att överklaga.
Därför finns denna subjektiva rättighet -> Rätt att överklaga i en objektiv rättighet -> Förfarandekoder.
Rätten för människor att gif.webpta sig är en subjektiv rättighet. Vi kan välja att gif.webpta oss eller inte (det är inte obligatoriskt, men det är en makt eller förmåga). Om du nu väljer att gif.webpta dig måste du följa reglerna i den objektiva lagen (civillagen). Respektera till exempel antalet vittnen för dess giltighet, vara i lämplig ålder, etc.
Skillnad mellan objektiv och subjektiv rättighet
I denna tabell kan vi se de viktigaste skillnaderna:
