Kina upphör att vara USA: s största utländska borgenär
Sedan 2010 har Kina haft belopp som överstiger en biljon dollar i nordamerikansk skuld, men under de senaste månaderna har både Japan och Kina avyttrat de amerikanska statsobligationerna. Många undrar vad som ligger bakom dessa rörelser.
Kina är inte längre högst upp på Amerikas lista över utländska fordringsägare. Japan, med totalt 1,13 biljoner USD i amerikansk skuld, har stigit till toppen av den rankningen, medan Kina, med cirka 1,12 biljoner USD, kommer att inta den andra positionen.
Kina har minskat sitt beroende av den amerikanska obligationen med totalt 41,3 miljarder dollar, medan Japan har gjort det med ett mycket mindre belopp: 4,5 miljarder dollar. Men ursprunget till Kinas starka investering i amerikanska obligationer berodde på det faktum att de försökte stoppa förstärkningen av yuanen. Således lyckades Kina förbättra sin export avsevärt. Med andra ord, att äga amerikansk skuld gjorde den kinesiska exporten billigare än de nordamerikanska konkurrenterna.
Den avmattade ekonomiska tillväxten i Kina och det betydande utflödet av pengar från landet har dock lett till försäljning av amerikansk skuld. Å andra sidan har Donald Trumps ankomst till USA: s ordförandeskap och hans aggressiva handelspolitik gentemot Kina fått kineserna att börja avyttra nordamerikanska obligationer. Minns att president Trump hotade att införa en tull på upp till 45% på kinesiska produkter. Om de två jättarna i världsekonomin beslutar att gå in i ett handelskrig kan Kina börja sälja amerikanska skulder i stora mängder och på ett påskyndat sätt för att få ner dollarn.
Konsekvenserna av en ekonomisk konfrontation mellan USA och Kina skulle vara allvarliga, så att de kan orsaka en kollaps av dollarn och orsaka kaos på de internationella marknaderna värre än de som led 2008.
Det finns analytiker som tror att Kina inte strävar efter att orsaka ett brutalt fall i dollarn, och det skulle inte heller försöka kräva hela skulden samtidigt. Strategin skulle bestå i att sakta sälja den nordamerikanska skulden, även om detta skulle leda till att dollarn minskade i värde och därför skulle den kinesiska exporten skadas. Denna försäljning av amerikansk skuld kunde bara göras om Kina lyckades expandera sin export till andra asiatiska länder samtidigt som den förbättrade sin inhemska efterfrågan.
En annan anledning till försäljningen av amerikansk skuld är de kraftiga fall som den kinesiska yuanen drabbades 2015 och 2016. Genom att sälja amerikanska obligationer avser Peking att köpa yuan för att uppnå en starkare valuta.
Kina och USA, världens två största ekonomier, står vid en viktig vägskillnad för världen. Framtiden för världsekonomin beror på de beslut som Trump bestämmer sig för när det gäller sin handelspolitik med Kina och de åtgärder som Peking vidtar på den amerikanska skulden.
