2016 har lämnat olyckliga resultat i utländska investeringar i Latinamerika och Karibien. De utländska investeringarna minskade med 8% och prognoserna för i år är inte särskilt rosiga. ECLAC (Economic Commission for Latin America and the Caribbean) förutspår att utländska investeringar i år kommer att minska med 5%. På Economy-Wiki.com analyserar vi orsakerna till minskningen av utländska investeringar i Latinamerika.
Utländska investeringsflöden minskade med cirka 8% under 2016. Enligt ECLAC-rapporten är orsakerna till denna situation långsam ekonomisk tillväxt i länder som Mexiko och Brasilien och låga råvarupriser. Jämförelse av utländska investeringar 2016 med 2011 (året då det var högst) finner vi att de har sjunkit med 17%.
Generellt sett finns de främsta orsakerna till nedgången i utländska direktinvesteringar i de låga råvarupriserna, den långsamma ekonomiska tillväxten i vissa länder och den digitala ekonomins större attraktivitet.
I ECLAC-rapporten hävdas att en tiondel av de utländska investeringarna i världen var avsedda för Latinamerika och Karibien, men att sedan 2011 har det skett en mycket betydande minskning. Trots allt står direkta utländska investeringar för 3,6% av bruttonationalprodukten i området, medan världens genomsnitt är 2,5%. Man bör komma ihåg att utländska direktinvesteringar är en mycket variabel indikator som kan förändras plötsligt på grund av en stor affärsverksamhet eller en stark avyttringspolicy.
Analys av regionen efter land
Om vi analyserar regionens ekonomier bör två länder framhävas: Brasilien och Argentina. Trots den hårda brasilianska lågkonjunkturen, som vi redan varnade för i vår artikel "Den brasilianska regeringen i trubbel inför den värsta ekonomiska lågkonjunkturen i dess historia", har kinesiska investeringar fått investeringsflödena i Brasilien att återhämta sig med 6%. Tvärtom har Argentina drabbats av en avsevärd minskning (upp till 64%) av utländska direktinvesteringar på grund av en inte särskilt dynamisk nationell ekonomi och förändringar i lagstiftningen som har orsakat ett betydande utflöde av kapital.
Mexiko drabbades av en minskning med 7,9% även om det lyckas ligga kvar på höga nivåer. Utländska direktinvesteringar i Mexiko når sammanlagt 32 000 miljoner dollar. Mexiko är dock fortfarande på historiskt höga nivåer eftersom det är det latinamerikanska landet som får mest utländskt kapital i tillverkningssektorn. Trots allt måste man ta hänsyn till att rapporten endast omfattar två månader (november och december) av Donald Trumps presidentskap, vilket med sin protektionistiska politik kan påverka Mexiko avsevärt. Låt oss komma ihåg att USA är den första investeraren i Mexiko.
Colombia rankas som det tredje landet när det gäller att ta emot utländska direktinvesteringar med mer än 13 500 miljoner dollar och en ökning med nära 16%. På motsatt sida hittar vi Chile, med 40% minskade inkomster från utländska investeringar och koncentrerade cirka 12,2 miljarder dollar.
Berörda sektorer och huvudinvesterare
Det är uppenbart att de länder som drabbas mest av denna nedgång i utländska investeringar är de där aktiviteter relaterade till utvinning av råvaror utförs. De låga priserna på dessa har motiverat minskningen av utländska investeringsflöden. Däremot har tillverkning och tjänster svarat för 40% och 47% av utländska direktinvesteringar.
Det är också värt att notera att en stor del av de nya investeringarna går till sektorer som förnybar energi, telekommunikation och fordonsindustrin.
Trots den ökade kinesiska aktiviteten i Latinamerika fortsätter Europeiska unionen, med 53% av de totala utländska direktinvesteringarna och USA, med 20%, att vara de viktigaste investerarna i regionen. Vi talar om att mer än sju av varje 10 dollar som investeras i Latinamerika och Karibien kommer från USA och Europeiska unionen. ECLAC-rapporten indikerar också att ursprunget till direkta utländska investeringar knappt har förändrats i förhållande till föregående år. Den höga investeringsvolymen från Europeiska unionen har inte räckt för att förhindra minskningen av utländska investeringsflöden.
Det låga råvarupriset, den långsamma tillväxten av ekonomin i vissa latinamerikanska länder och koncentrationen av investeringar mot den digitala ekonomin har lett till att investeringar riktas mot mer utvecklade länder.
När det gäller Kina har det ökade intresset för regionen inte varit tillräckligt för att stimulera regionen, eftersom Kina knappt står för 1,1% av utländska direktinvesteringar. ECLAC-rapporten kan emellertid underskatta Kinas roll i Latinamerika, eftersom om fusioner och förvärv beaktas skulle de rankas som den fjärde största investeraren.
Den stora slutsatsen som kan dras av ECLAC-rapporten är att utländska direktinvesteringar är nyckeln till tillväxt och utveckling i regionen. Produktivitetsbrister och teknikens betydelse har påverkat Latinamerika negativt. Minskningen av utländska direktinvesteringar är ett problem för Latinamerika och Karibien. Av denna anledning betonar ECLAC politik för hållbar utveckling samt ett bestämt engagemang från regionen för telekommunikation och ny teknik.
Å andra sidan fortsätter de latinamerikanska länderna att anstränga sig för att locka utländska investeringar, såsom Uruguay, som har haft ett forum för europeiska investeringar.