Sådan är Tysklands ekonomiska makt att den vid många tillfällen kallas "Europas lok". För närvarande upplever den tyska jätten välståndstider, med exporten blomstrande och lönerna växer mer än i resten av euroområdet. Men det finns andra faktorer som hotar Europas motor.
Det finns lite kvar för det tyska valet och ekonomins goda resultat är ett stort stöd för kansler Angela Merkel. De goda uppgif.webpterna om underskott, tillväxt och sysselsättning stöder kanslern. Dessa makroekonomiska data döljer dock en serie obalanser som kan skada den tyska ekonomin.
Utmärkta makroekonomiska data
Tysklands arbetslöshet är spektakulärt låg, det finns bara 3,8% arbetslöshet jämfört med 11% 2005 och allt detta när det har gått igenom en av de mest smärtsamma ekonomiska kriserna i nyare historia. Dessa uppgif.webpter förstärks av totalt 44 miljoner anställda, vilket representerar ett historiskt maximum när det gäller den sysselsatta befolkningen. Till allt detta måste vi tillägga att 88% av tyskarna är nöjda eller mycket nöjda med sitt arbete. Enkäter visar att en ekonomisk nedbrytning inte längre är det största problemet för tyska medborgare.
Tyskland har alltid varit en exporterande ekonomi, men under Angela Merkels tid har exporten ökats med 350 000 miljoner euro, vilket har haft en betydande inverkan på skapandet av arbetstillfällen. Det kan uttryckligen anges att exporten är motorn i den tyska ekonomin. Bevis på detta är att exporten står för 46% av Tysklands bruttonationalprodukt.
Tysklands stora handelsöverskott (280 miljarder årligen) gör det möjligt för landet att finansiera resten av världen. Således har Tyskland blivit ett borgenärland, vilket innebär att det finns andra gäldenärländer som Grekland, Irland, Portugal, Cypern och Spanien.
Tyskland förväntas växa med 1,8% i år och de offentliga räkenskaperna kommer att avslutas för fjärde året i rad med ett överskott. Allt detta leder oss till följande slutsats: Tyskland har inte bara lyckats undvika krisen utan har uppnått ekonomisk tillväxt och skapande av arbetstillfällen.
När Merkel kom till makten överskred Tyskland de gränser som fastställts i Maastrich-fördraget genom att ha ett underskott i de offentliga kontona på mer än 3,4% av bruttonationalprodukten. Mitt i krisen 2009 och 2010 överskred Tyskland återigen underskottsgränserna, men sedan 2014 har tyskarna lyckats nå ett överskott.
Den offentliga skuldsituationen har också förbättrats avsevärt och uppgick till 67%, det vill säga på nivåer 2005. Många undrar hur Tyskland har lyckats uppnå sådana siffror. Det tyska receptet bygger på kontrollen av de offentliga finanserna, prisstabilitet och framför allt en penningpolitik som förhindrar att inflationen ökar. Men Tysklands besatthet i Europa för att kontrollera underskottet och inflationen får andra länder att inte minska sina ekonomiska obalanser.
Hot mot den tyska ekonomin
Utöver de goda resultaten som uppnåtts när det gäller sysselsättning, ekonomisk tillväxt och statsskuld döljer det tyska ekonomiska miraklet vissa problem som kan bli verkliga huvudvärk.
I den meningen är det nödvändigt att lyfta fram den otrygghet som skapas av minijobb, jobb som inte bidrar till social trygghet och med löner på 450 euro per månad. Dessa typer av osäkra jobb började 2003 under kansler Schroeders administration och har ökat i hela Angela Merkel-administrationen. Det är sant att en stor del av arbetstillfällen beror på överflödet av så kallade minijobb.
Till den otrygghet som skapas av minijobb måste vi lägga till överflödet av tillfälliga kontrakt, underleverantörer och subventionerade jobb.
Det är intressant att analysera en statistisk storlek som kan användas för att studera inkomstkoncentrationen: vi pratar om Gini-indexet. Under 2005 var inkomstskillnaden 25, medan 2016 ojämlikheten har ökat till 30. En annan data som förstärker ökningen av ojämlikhet är att medan lönerna ökar på de högsta nivåerna i pyramiden, minskar den i de lägre klasserna, sedan 20% av tyska arbetare tjänar mindre än 10 euro i timmen. Därför kan vi dra slutsatsen att ojämlikheten har ökat i Tyskland och att fördelningen av välstånd därför har försämrats.
Hoten kännetecknas av den otrygghet som skapas av minijobb, växande social ojämlikhet och risken för fattigdom bland minderåriga och äldre. En rapport om rikedom och fattigdom uppskattar att det finns 8 miljoner tyskar som riskerar fattigdom.
Den tyska bilindustrin, en nyckelsektor med mer än 800 000 arbetare, har allvarliga problem med utsläpp av föroreningar och landet verkar ha tappat ledarskapet när det gäller att investera i ny teknik. Vissa hävdar till och med att om detta fortsätter kan Tyskland bli ett digitalt utvecklingsland.
Tysklands demografiska obalans, med många som närmar sig pension, är också ett annat hot eftersom det riskerar pensionssystemet. Allt detta gör det nödvändigt att integrera ungdomar på arbetsmarknaden för att göra offentliga utgif.webpter hållbara.