Vad kan vi förvänta oss av världsekonomin 2018? Vi analyserar de stora utmaningar som väntar oss under det här nya året.
Under det senaste året har vi sett stora förändringar i världsekonomin, såsom ökad skuld eller inflationens avkastning. I sin tur har alla dessa fenomen öppnat ett nytt ekonomiskt panorama som också ger nya utmaningar för detta år. I den här artikeln kommer vi att analysera var och en av dem.
En ny monetär cykel
Utan tvekan är den största utmaningen som väntar världsekonomin 2018 den restriktiva vändningen i penningpolitiken i både USA och Europa. I det första fallet är det viktigt att komma ihåg att även om QE-planerna slutade för länge sedan har Federal Reserve höjt räntorna tre gånger under 2017 och allt verkar tyda på att det kommer att fortsätta att göra det i år, åtminstone om den nuvarande takten bibehålls, tillväxt, skapande av arbetstillfällen och inflation. Tvärtom har ECB redan meddelat det förväntade på den gamla kontinenten avsmalnande (gradvis upphävande av QE) även om det ännu inte har beslutat om en eventuell höjning av referensräntorna. Ändå kan detta vara svårare med tanke på skillnaden mellan länder som kvarstår i Europeiska unionen och svagheten i kärninflationen.
Hur som helst är den stora utmaningen som utvecklade ekonomier kommer att möta att bibehålla deras tillväxttakt och skapande av arbetstillfällen (förutom att undvika en återgång till deflation, i det europeiska fallet) trots att de har mindre monetär stimulans. Det kommer utan tvekan att vara ett test för att intyga styrkan i återhämtningen, men det kommer också att vara nödvändigt att normalisera penningmarknaden och begränsa ökningen av skulden.
Det handlar om att se till att återhämtningen bygger på solida fundament och att inga bubblor skapas i framtiden
Mindre skuld, mindre tillväxt?
Den andra utmaningen är direkt kopplad till den första, eftersom som vi har kommenterat några rader ovan är det uppenbart att den monetära expansionen har bidragit till att öka tillväxten, men de kan inte hållas på obestämd tid över tid. Orsakerna är olika, men den enorma storlek som redan nås av vissa centralbankers balansräkningar utmärker sig (23% av BNP för Fed, 53% för ECB, mer än 100% för Bank of Japan) en alltför lätt finansiering kan skapa nya bubblor och den skuldsättning som vissa länder har uppnått.
Därför blir utmaningen att minska, eller åtminstone stabilisera, skuldvolymen (särskilt offentligt) utan att skada tillväxten eller sysselsättningen. Att ta för givet att investeringar skulle kunna falla skulle utmaningen också vara att se till att de förblir i de mest produktiva sektorerna och att dess utveckling följer de naturliga parametrarna för en balanserad penningmarknad snarare än de konstgjorda stimulanserna från centralbankerna. Kort sagt handlar det om att se till att återhämtningen av världens största ekonomier bygger på solida fundament och att inga bubblor skapas i framtiden.
En ny euro-dollar-kurs
Den tredje utmaningen är också kopplad till förändringen i penningpolitiken, men är i sin tur relaterad till andra faktorer som inflation, handelsförbindelser och finanspolitisk konsolidering. Det handlar om att hitta en ny jämviktskurs mellan världens två huvudvalutor, euron och dollarn. Under hela 2017 har vi sett en riktig rally för den europeiska valutan (driven av goda tillväxtdata på den gamla kontinenten) samtidigt som dess nordamerikanska motsvarighet försvagades på grund av Donald Trumps svårighet att genomföra sina vallöften. På samma sätt har även andra faktorer spelat en roll, som de långa positionerna mot dollarn som hade dominerat marknaderna i början av året (med risk för överexponering) och Mario Draghis meddelanden om avsmalnande i september.
Dessa faktorer kan dock inte längre ha ett så avgörande inflytande, och både Federal Reserve och ECB verkar redan ha presenterat sina planer för det nya året. Det kommer emellertid alltid att vara nödvändigt att ta hänsyn till frågor som europeisk finanspolitisk konsolidering, Brexit-förhandlingarna, effekterna av Trumps skattereform och handelsbalansen på båda sidor av Atlanten för att förstå utvecklingen av eurodollarkursen. det som inte har slutat förändras under 2017 och kan fortsätta att göra det 2018.
Fortsätt med reformerna
Det är just inom ramen för en ny lista där vi befinner oss med den fjärde utmaningen: reformerna. Även om vi redan har sett några steg i den riktningen förra året, kan fenomenet globalisering tvinga den ökade konkurrenskraften i vissa länder att tvinga andra att genomföra reformer i samma riktning för att bibehålla sina kvoter på både marknader och marknader. samt inhemska. Vi kan kanske se detta behov tydligare i Europa, med tanke på Kinas och USA: s ökade konkurrenskraft.
Å andra sidan är heterogeniteten som kännetecknar Europeiska unionen en annan anledning till att vi kan tänka oss ett 2018 som kommer att medföra fler reformer, eftersom inte alla länder har gjort lika framsteg i detta avseende. För närvarande har vi några exempel, som Tyskland, Spanien och de senaste månaderna Frankrike, och därför är det möjligt att andra medlemsstater kommer att följa efter.
Vad kommer att hända med Brexit?
Slutligen kan 2018 bli ett viktigt år för EU: s framtid på grund av svåra förhandlingar kring Brexit. Med tanke på att Storbritanniens utträde ur samhällsblocket är planerat till 2019, kan man förvänta sig att ett försök kommer att göras för att bestämma processförhållandena och förbindelserna mellan båda parter i framtiden. I sin tur kan utvecklingen av dessa förhandlingar ha en stark inverkan på de europeiska marknaderna och därmed utgöra en av de stora utmaningarna för ekonomin i år.
Upprätthålla tillväxt?
Sammanfattningsvis kan vi säga att 2018 lovar att bli ett år med nya utmaningar för världsekonomin. Om vi under 2017 har sett stabilitet som har lett till tillväxt och sysselsättning hoppas vi att situationförändringen i år inte kommer att hindra oss från att fortsätta i den riktningen.