Vad är den nordamerikanska presidentens intresse? Är det ett stort fastighetsföretag? Finns det intresse för öns naturresurser?
Att Trump är intresserad av att förvärva Grönland är inte längre en hemlighet. Ön, vars yta är täckt med 80% is, är under Danmarks kontroll. För att acceptera Danmark skulle USA ha 51 stater. Det bör dock noteras att det inte skulle vara första gången som USA köper ett territorium, eftersom detta redan har hänt med Alaska, Florida och Louisiana.
Både USA och Danmark har upprätthållit ett nära historiskt vänskapsförhållande, typiskt för två nationer som är allierade. I själva verket, som en del av denna allians, insisterar den amerikanska presidenten på sitt åtagande att upprätthålla det skydd som Danmark traditionellt har fått.
Nu ser Donald Trump, som började sin karriär i näringslivet inom fastighetssektorn, i förvärvet av Grönland ett monumentalt fastighetsföretag. Dessutom säger topp presidenten att Grönland har årliga kostnader för Danmark på 700 miljoner dollar. Av denna anledning sattes erbjudandet som USA har lagt på bordet till 600 miljoner dollar per år för Grönland och betalningen av ett mycket viktigt belopp som skulle göras i en enda utbetalning. Det är dock fortfarande okänt vad den stora betalningen som Trump erbjöd skulle vara.
Rätt pris
Skulle det vara ett rättvist pris? Hur mycket är Grönland verkligen värt? Kan båda parter dra nytta av förhandlingarna?
Låt oss börja med att titta på prejudikaten. Ta fallet med Alaska. När det territoriet förvärvades från Ryssland betalade amerikanerna totalt 7,2 miljoner dollar, vilket idag skulle vara 117 miljoner dollar. Denna siffra är dock skrattretande, eftersom Alaskas rikedom av naturresurser var okänd. Att göra ett sådant erbjudande idag är därför helt enkelt förolämpande.
Det skulle inte heller vara första gången som USA uttryckte intresse för att köpa Grönland. Om vi går tillbaka till 1947 finner vi att president Truman till och med erbjöd vad som för närvarande skulle vara 1,3 miljarder dollar i guld.
Något liknande händer med Grönland. Dess rikedom av naturresurser, särskilt sällsynta jordarter, skulle sätta isöns värde till cirka 38,5 miljarder dollar. Det måste tas med i beräkningen att för denna värdeberäkning har PER-förhållandet tagits, vilket används i näringslivet för att jämföra priset med vinsten.
En ö rik på naturresurser
Efter att ha gjort en grov uppskattning av Grönlands värde kommer vi att förklara vilka skäl som ger värde till denna stora isö.
Det bör noteras att det mesta av dess export beror på fiskesektorn, men det mest attraktiva för de stora världsmakterna finns inte i haven runt Grönland. Det verkliga intresset för länder som USA ligger i den rikedom av naturresurser som undergrunden rymmer. Vi pratar om viktiga resurser som gas, olja, ädla mineraler och sällsynta jordarter.
Minska beroendet av Kina
Det är just sällsynta jordfrågan som har väckt USA: s intresse. Kina har en viktig domän av sällsynta jordartsmetaller, som är så nödvändiga vid tillverkning av hushållsapparater, mobiltelefoner, medicinsk utrustning, bilar, militär teknik och datorelement. Med andra ord är sällsynta jordarter grundläggande för ny teknik och är verkligen komplicerade artiklar att kommersialisera.
Således erbjuder Grönland totalt 38,5 miljoner ton sällsynta jordartsoxider jämfört med 120 miljoner ton tillgängliga i de andra länderna. Det är därför uppenbart att, med USA som är inblandade i ett handelskrig, vill amerikanerna begränsa sitt beroende av sällsynta jordarter i Kinas händer. Detta förklarar i stor utsträckning amerikanernas intresse för en ö som Grönland.
Exakt effekterna av den globala uppvärmningen känns mer och mer i världen och särskilt i ett geografiskt område som Grönland, där isen smälter snabbare. Detta skulle möjliggöra enklare tillgång till Grönlands naturresurser.
Hur kunde människorna på Grönland dra nytta av det?
Kina har redan närvaro av sina företag i Grönland och USA har undertecknat samarbetsavtal för att försörja sig själv på den ön. Tja, vi känner redan till intressen för utländska makter, men vilka fördelar skulle det för Grönlands folk? Att öppna upp för ankomsten av nya företag skulle göra det möjligt för dem att återuppliva sin ekonomi, skapa arbetstillfällen och minska förorenande utsläpp genom att ha ny teknik som är mer respekt för miljön. Med en mer välmående ekonomi kan emigrationen också begränsas.
Det finns dock vissa hinder att lösa i utnyttjandet av öns naturresurser, eftersom byråkratiska hinder är omfattande i landet och bromsar affärsverksamheten.
Trots avslaget på Trumps inköpserbjudande kunde både Danmark, USA och invånarna i Grönland dra nytta av en bra förhandling.